2012-09-30

Kan vem som helst drabbas?

"Män är djur" förklarade en tidigare Roksordförande sin syn på saken inför en filmkamera. Hon fick i slutändan avgå på grund av detta, trots att hon försökte bortförklara sig med att hon bara citerade en bok. En uppenbar lögn, eftersom hon i den oklippta filmsekvens som visades på TV tydligt gjorde väldigt klart att hon helhjärtat ställde sig bakom den mansanalys som boken i fråga lanserade.

Mäns våld mot kvinnor är en hjärtefråga för Roks, och att kvinnor misshandlas och mördas av män är såklart ett beklagligt fenomen, om än bra mycket mer sällsynt än män som mördas av män. Men låt oss ta ett steg tillbaka och se vad det egentligen handlar om.

Mäns våld mot kvinnor faller i regel under tre kategorier. Den första är Svenssonmän som mördar Svenssonkvinnor. När det kommer till denna kategori så har jag ingenting emot om den utreds efter de premisser som Roks önskar, men denna kategori är gissningsvis den i särklass minsta av de tre kategorierna.

Den andra kategorin är nämligen mäns våld mot kvinnor inom invandrarfamiljer, och då främst familjer invandrade från Mellanöstern och Nordafrika. I dessa regioner är hederskulturen stark, och förväntningarna på mäns och kvinnors beteende väldigt skilda från nordeuropéers. Detta är ett problem väl värt att belysas, men så länge Roks väljer att framställa det som ett problem med mäns attityder i största allmänhet väljer samma Roks också att stoppa huvudet i sanden. Detta är inte ett inhemskt problem utan ett importerat.

Den tredje kategorin är kvinnor som attraheras av så kallade "bad boys". Dessa kvinnor har fallit för män som lever utanför eller i utkanten av samhället, just för att de valt att leva så. Detta är biologiskt ganska lättförklarat, dessa män utstrålar stor alfahannepotential och signalerar därför också till det motsatta köner att de hyser starka livskraftiga gener. Men om vi i feministisk anda förutsätter att kvinnor, liksom män, är människor kapabla till förnuftiga beslut så... låt oss bara säga att det inte funnits någon brist på varningstecken före dessa kvinnor gjorde sina val.

Roks vill emellertid både äta kakan och ha den kvar. I rollen som en organisation med tydliga vänstersympatier vägrar de kategoriskt att erkänna att det skulle finnas kulturella skillnader i frågan. I rollen som en organisation med en likhetsfeministisk världsåskådning vill de heller inte erkänna att biologiska könsroller influerar kvinnors eller mäns sexuella beteende. Så istället för att erkänna att de målat in sig i ett hörn, istället för att erkänna att såväl män som kvinnor upprätthåller och uppmuntrar traditionella könsroller hos såväl det egna som det motsatta könet, så väljer de att gå till frontalangrepp enligt devisen anfall är bästa försvar. Att de därmed indirekt säger att vissa kvinnor inte är kapabla att göra vettiga val tycks inte få dem att känna sig som mindre goda feminister.

"Vem som helst" kan, enligt Roks, misshandla sin partner, såvida han är en man det vill säga. Varningstecken saknas alltid fram tills det ögonblick den första misshandeln inträffar, och allt detta helt oberoende av kvinnans val och preferenser, eller påstådda kulturella skillnader. Män är djur, helt enkelt. Att kvinnor skriver beundrarbrev till fängslade massmördare har ingenting med saken att göra. Med en sådan svartvit verklighetsuppfattning är steget inte långt till att aktivt och i strid med lagen hjälpa mödrar som inte kan acceptera en delad vårdnad av barn att genomdriva umgängessabotage, någonting som också Roks satt i system att göra.
SvD

En armé av kleptokrater

Vi svenskar betalar bland de högsta skatterna i världen. Vissa av pengarna går till utmärkta användningsområden som sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Andra används tyvärr sämre.

Pengarna används nämligen också till enorma bostadsbidrag för redan högavlönade riksdagsledamöter. De används till höga löner till en armé av generaldirektörer (många totalt onödiga) och fallskärmar till samma generaldirektörer som betalas ut då de misskött sina jobb och fått sparken. De används till opinionsbildning som skall lära folket att tänka rätt.

De används för att betala PR-byråer för att förklara bort statliga verks oegentligheter. De används till onödiga arenaskrytbyggen som kommunalpampar hoppas skall sätta deras kommun på kartan. De används till höga partistöd så att horder av yrkespolitiker kan leva det goda livet. De används till heliumballonger för över 100 000 kr på forskningsstiftelsers låtsasnobelfester - som arrangerats för att fjäska till sig högre anslag från politikerna - och så vidare.

Kort sagt, av de åtskilliga tusenlappar som staten varje månad tar från dig slösas en stor andel bort. Och det finns en hel samhällsklass av människor som lever det goda livet på grund av detta.

Efter att Säpos personalfester - måhända aningen orättvist - granskats i media så reagerar samhället med att hemligstämpla större delen av Säpos budget, ända ned till kaffekassan. Skattebetalarna tvingas å ena sidan betala för Säpos verksamhet, men förvägras å andra sidan insyn med motiveringen att en offentlig kaffekassa vore ett hot mot rikets säkerhet.

Gunnar Strängs ord om att "varje förslösad skattekrona är en stöld från folket" är idag fullständigt bortglömda. En ständigt ökande andel av skattepengarna går idag till att gynna en armé av kleptokrater. Och skattebetalarna förväntas hålla käft och inte lägga sig i.

Länktips: Slöseriombudsmannen
DN1, DN2, SvD1, SvD2, GP, Ab, HD, DB, SMP, Sk, NSk

2012-09-29

Juholt gör det igen!

Jag trodde aldrig mer jag skulle få användning av etiketten "Juholt" på denna blogg, men jag hade uppenbarligen fel.

Det framkommer idag att när Håkan Juholt ertappades med att lyfta 80 000 kr om året i bostadsbidrag, varav hälften i strid med Riksdagens regler, anlitade Juholt en advokat för att undersöka möjligheten att stämma de tidningar som rapporterade om hans bidragsfifflande. Juholt ville att Socialdemokraterna skulle stå för advokaträkningen, men fick nej.

Nu tvistar Juholt och socialdemokraterna likväl om denna advokaträkning, och Juholt gör vad han kan för att hans parti ändå skall få stå för notan. Samtidigt berättar Juholt i en nyutkommen bok om det "klassförakt" han fick utstå och om de "sammansvärjningar" han var offer för och som slutligen störtade honom.

Juholt tycks totalt sakna perspektiv på vilka misstag man kan komma undan med, för att inte tala om hur man bör handskas med andra pengar. Vi kan tacka vår lyckliga stjärna att han aldrig fick chansen att bli Sveriges statsminister.
SvD1, SvD2, SvD3, GP, Ab

2012-09-28

Hyckleriets epicentrum


När Malmös judiska församling utsätts för ett spängattentat blir detta en mindre notis långt ned i nyhetsflödet. När poliserna i samma stad däremot kallar stenkastande kriminella för "apor" går samhällets stora kränkthetsmaskineri igång direkt. Och det krävs ingen större fantasi för att föreställa sig storleken på krigsrubrikerna om det hade varit moskén i Fittja som varit måltavla istället.

När Malmös starke man Ilmar Reepalu gång på gång fäller kommentarer som tagna från Sions vises protokoll om stadens judiska invånare får han visserligen kritik, men stormen blåser varje gång fort över. Hade han fällt samma sorts kommentarer om muslimer - eller för den delen om de personer som attackerar brandbilar i Rosengård - hade han blivit avsatt direkt och varit persona non grata i den svenska politiken för resten av sitt liv.

Samtidigt rapporteras det från Mangsrättegången om en stad som levde i skräck under Mangs härjningar. Den sorgliga sanningen är dock att hans härjningar länge inte ens noterades när de pågick. Med alla mord och skottlossningar som blivit vardagsmat i Malmö blev Mangs attacker en droppe i havet.

Malmö har blivit hyckleriets centrum i Sverige. Och ser du inte Malmö som en förebild för din egen stad är du en inskränkt rasist som föredrar enfald istället för mångfald, en kränkt vit man och en näthatare. Vi gillar olika, men vissa är mer olika än andra.
GP1, GP2, GP3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SR1, SR2, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, Sk6

2012-09-27

"Johan och Martin" hycklar

Martin Schibbye och Johan Persson har idag uppträdit på Bokmässan, där de talat sig varma för yttrandefriheten och fängslade journalisters situation. Som av en händelse passar Johan Hakelius samma dag på att påminna oss att även om vi alla har rätt till tryckfrihetet, så har vissa så att säga mer rätt till tryckfrihet än andra.

Då kommunistdiktaturen på Kuba 2003 fängslade ett stort antal journalister och andra oppositionella ställde sig Martin Schibbye bakom gripandet. 'Kuba har som alla andra länder rätt att försvara sin existens som land. De 75 "demokratiaktivisterna" är inte politiska fångar, de är spioner för en fientlig, utländsk makt, och dömdes i domstolar', lät Martin Schibbye och den sekteristiska organisationen "Revolutionär Kommunistisk Ungdom" i vilken han var medlem meddela.

Idag när Schibbye och Persson har blivit "Martin och Johan" med hela folket - eller åtminstone med hela vänstern och journalistkåren - är det kanske dags att ta ett steg tillbaka, och reflektera över deras agenda och engagemang för press- och yttrandefriheterna en gång till.
SvD1, SvD2, GP1, GP2

2012-09-25

Sluta ljug om hans ålder

Media rapporterar idag om hur den så kallade femtonårige afghan som skulle utvisas till Italien - första asylland - nu i strid med Dublinkonventionen skall få sitt ärende prövat i Sverige.

Media fortsätter dock att kalla honom för femtonåring, trots att Migrationsverket slagit fast att det är fullständigt osannolikt att han är så ung. Detta hindrar emellertid inte media från att vidarebefordra denna lögn, när de skriver känslosamma artiklar om fallet.

Mannen i fråga avslöjades först med att ljuga om sin ålder, därefter med att ljuga om att Sverige var hans första asylland. När han därefter skulle skickas tillbaka till det egentliga första asyllandet - Italien - så blev han plötsligt katatonisk och självmordsbenägen och förklarade detta med en påstådd våldtäkt utförd av de italienska migrationsmyndigheterna.

Även om historien om en våldtäkt i Italien vore sann, så motiverar den inte varför en afghan skulle få asyl i Sverige. Att mannen redan blivit tagen på bar gärning med att ljuga i två centrala frågor och att historien om övergreppen inte kom fram förrän efter han hade blivit avslöjad med dessa lögner gör hans trovärdighet allt annat än hög. Ändå fortsätter media att referera till honom som "femtonåringen" fastän han bevisligen är äldre, och återger därutöver resten av hans icke-trovärdiga historia utan motbild. Allt detta för att, får man gissa, få skriva smaskiga artiklar och för att skapa opinionstryck mot Migrationsverket att frångå multilaterala avtal.

Den sortens vilseledande "nyhetsrapportering" är inte på något sätt värd att kallas journalism. Sveriges journalistkår borde skämmas.
SvD, GP1, Ab1, DN1, VK, HD, BT, DB, NSD, ÖC, HN, SR1, SR2, SR3, SR4

Behrang Miri ljuger


Tintinböckerna slängs ut från Kulturhuset i Stockholms bibliotekshyllor. Enligt Behrang Miri, Kulturhusets gymnasieutbildade* konstnärliga ledare, är anledningen till detta att i böckerna skildras en värld i vilken "afrikaner är lite dumma, araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor".

Well. I Tintin i Kongo, skriven på 20- eller 30-talet, skildras onekligen afrikaner som lite dumma. Vid samma tid skildrades i en annan Tintinbok amerikaner som hänsynslösa kapitalister som går över lik för att tjäna pengar. Dessa böcker är dessutom rätt dåliga rent innehållsmässigt, så om de skulle censureras från ett bibliotek vore ingen större skada skedd.

Att araber sitter på flygande mattor är däremot ingenting som förekommer i någon Tintinbok. Inte heller porträtteras turkar i något album, men gatuscener från Mellanöstern med vattenpiperökande män förekommer, vilket inte är så konstigt då det är en bild hämtad från verkligheten. Om detta är att ses som rasistisk exotism bör biblioteket även förbjuda Tusen och en natt och dagstidningar från regionen, för att inte tala om bibeln och koranen och de flesta böcker skrivna före 1980 i vilka skildringar av världen utanför Europa och USA förekommer.

Tintin är såklart ett barn av sin tid, men Tintin var också tidigt ute med att tydligt markera mot nazismen och att erbjuda motbilder till de klassiska stereotyperna av kineser. Sett med nutidens glasögon har Tintin helt enkelt både sina mörka och ljusa sidor när det kommer till frågor av den här typen.

Framför allt är Tintin en europeisk kulturskatt väl värd att vårda, en kulturskatt som miljontals människor minns med värme från sin barndom och som närt deras omvärlds- och teknikintressen och äventyrslusta. Låt inte en skrikig kränkthetsindustri ta denna skatt som gisslan eller göra den till något den inte är.
* Behrang Miri tycks ha påstått att Sverige borde ge flyktingamnesti till alla irakier utan asylskäl som vistas illegalt i landet, då det enligt honom var irakierna som uppfann pappret [det var kineserna] och att Sverige därför står i tacksamhetsskuld, eftersom det annars varken skulle ha funnits Pippi Långstrump eller Nobelpris i litteratur. Att rekrytera en gapig och skrikig tyckare med invandrarbakgrund och extrema åsikter är ett vanligt sätt för chefer att försöka visa sig fördomsfria och moderna. Problemet är bara att en okvalificerad extremist inte upphör att vara en okvalificerad extremist för det.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, DN, GP1, GP2, SR1, SR2, Ab1, Ab2

2012-09-24

Problemet är inte toplessbilder

I SvD skriver Martin Jönsson om varför publiceringen av en toplessbild på Storbritanniens blivande drottning är ett hot mot pressfriheten. Huruvida Jönsson har rätt i sak skall jag inte fördjupa mig i, men att påstå att en paparazzibild är ett problem i sammanhanget är minst sagt att sila mygg och svälja kameler.

Den svenska presskåren låter sedan flera år folk med extremistiska vänsteråsikter diktera debattens villkor. Spaltmeter efter spaltmeter upplåts åt hatiska radikalfeminister och USA-hatande konspirationsteoretiker med åsikter så extrema och verklighetsfrånvända att de ibland väcker tvivel om upphovsmakarnas mentala hälsa.

Islamismens avfärdas som en marginell företeelse, man ber å demokratins vägnar om ursäkt för varje "avskyvärd" avbildning av Muhammed, invandringen skönmålas och migrationspolitiken framställs som hård och sträng. Då en vuxen afghan påstår sig vara såväl barn som våldtagen, fastän det är uppenbart att han ljuger, ställer pressen sig i kö för att basunera ut hans lögner oemotsagda, i syfte att skapa en opinion för att upphäva Migrationsverkets beslut om utvisning.

I denna kafkaistiska kontext spärras kommentarsmöjligheter och blogglänkar på allt fler artiklar och nyhetskällor. De verklighetsfrånvända extremisterna skall tillåtas förmedla sin världssyn oemotsagda, och de som protesterar avfärdas lättvindigt som näthatare och vuxenmobbare.

Som grädde på moset förolämpar man nu också nyhetskonsumenterna ytterligare en gång med att göra en kovändning i fallet Thomas Quick. Efter att helt okritiskt ha pekat ut Quick som den värsta sortens seriemördare och publicerat smaskiga historier om mord och vallningar, har man numera gjort en u-sväng. Den som idag påstår Quick vara skyldig till ett endaste mord utmålas nu istället lika okritiskt som rättsrötans tjänare.

Martin Jönsson har rätt om att pressfriheten har stora problem. Men problemen går mycket, mycket djupare än en toplessbild.

Uppdatering: "Migrationsverket bör förklara synen på barn" skriver Miljöpartiets Maria Ferm i en debattartikel, och tar ovan nämnda afghanska man som ett av flera exempel. Miljöpartiet borde snarare förklara sin egen syn på barn, till exempel vid vilken ålder man upphör att vara ett. Tror du någon tidning kommer avkräva henne en sådan förklaring?
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, GP, DN

2012-09-20

Apjesus och Muhammed

Den mindre lyckade restaurationen av en Jesusfresk i Spanien har blivit ett Internetfenomen. Parodierna frodas och folk garvar.

Jag nämner detta eftersom några veckor efter att Apjesus gjorde sitt segertåg över världen, blev samma värld åter påmind om att när Muhammed å sin sida avbildas i ett mindre smickrande ljus - eller avbildas alls, för den delen - så dör folk istället. Detta kan vara värt att ha i åtanke nästa gång De Som Vet Bättre försöker bagatellisera eller förneka faran med islamismen.

Lästips värt att upprepa: No One Murdered Because Of This Image
DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SR1, SR2, SR3

2012-09-19

Amerikas väg mot avgrunden

Den amerikanska ekonomen Peter Schiff, som gjort sig ett namn efter att ha förutspått finanskrisen, har i ett utspel nyligen påtalat en sanning som i en värld av förnekelse inte kan upprepas tillräckligt ofta. "Vi har pratat mycket om euron, men den valuta som kommer att kollapsa är dollarn", säger Schiff, efter att den amerikanska centralbanken iscensatt stimulanspaketet QE3.

QE3 står för "Quantitative Easing" - det tredje i ordningen - och fick världens börser att ta glädjeskudd då det nyligen offentliggjordes av Fedchefen Ben Bernanke. "Quantitative Easing" må låta avancerat och tekniskt, men vad det handlar om är att göra vad uppmärksamma ekonomer i århundraden vetat att man inte skall göra. "Quantitative Easing" är nämligen fikonspråk för att trycka pengar.

När pengar trycks så underlättar detta för skuldsatta regeringar och konkursfärdiga banker att uppfylla sina åtaganden. I de skuldsatta regeringarnas fall så uppfinner med hjälp av medbrottslingar på centralbanken helt enkelt stora mängder nya pengar som därefter ställs till samma regerings förfogande, och man slipper därmed omaket med att balansera sina inkomster och utgifter. Vad de konkursfärdiga bankerna beträffar så kan nytryckta pengar pumpas in demsamma, och konkurser därmed avvärjas. Bankerna slipper därmed ta ansvar för sina egna beteenden och kan fortsätta med att ta de skyhöga risker som krävs för att bonusstinna direktörer och avkastningshetsande aktieägare skall hållas nöjda.

Förlorarna är i vanlig ordning småfolket, för priset för att till synes magiskt uppfinna pengar ur blotta intet är inflation. Och när amerikanska politiker försöker övertrumfa varandra i skattesänkningar eller försäkringar om att skatterna inte skall höjas, så undviker de att nämna att inflation är en dold skatt på sparade pengar. That's right, för när staten och näringslivet får magiska nytryckta pengar till sitt förfogande så minskar snart värdet på den totala penningmängden med motsvarande belopp. Den som spenderar sina pengar snabbt drabbas i regel inte särskilt hårt av detta, åtminstone inte så länge löneökningarna följer i inflationens fotspår, men den som gnetat och sparat sina pengar får se värdet på sina besparinger urholkas snabbt.

När USA:s regering låter statens finanser gå med ett fyrtioprocentigt underskott och statsskulden snabbt har stigit till över 100 procent av BNP är det att stoppa huvudet i sanden att fokusera på Europa, samtidigt som man fortsatt belönar USA med hög kreditvärdighet. När dessutom det japanska underskottet är ännu högre - cirka 60(!) procent - och statsskulden ligger över 200 procent av BNP så är det inte längre Europa som är det stora problemet i världsekonomin. I värsta fall har Amerika och Japan varsin statsbankrutt att vänta. I bästa fall kommer de undan med hyperinflation.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

Hur avbilda svarta barn?

Folkets Bio i Lund stoppar filmen "Liten Skär och alla små Brokiga" med motiveringen att en av karaktärerna har "likheter med nidbilder av svarta människor".

Filmskaparna har försökt förmedla en bild av ett mångkulturellt samhälle, där svarta barn leker med vita. Allting väl så långt således, problemet ligger inte i filmens budskap utan snarare i dess formspråk. Det svarta barnet är nämligen påfallande likt... ett svart barn.

Därmed infinner sig ofrånkomligen frågeställningen hur svarta barn bör avbildas. Med tunna läppar, smal näsrygg, vit hy och blont rakt hår, måhända? På detta sätt undviker man elegant och effektivt alla likheter med stereotypa nidbilder. Skulle någon klaga på att filmen bara avbildar vita barn kan kritiken enkelt avfärdas med att peka på det uppenbara faktumet att ett av de till synes vita barnen i själva verket är svart.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10

Konkursen är legaliserat bedrägeri

När Expert nu går i konkurs belyser detta med all önskvärd tydlighet vilket skämt konkurslagen har blivit. När Expert sägs gå dåligt så menas nämligen inte att koncernen Expert går dåligt - den går tvärtemot bra - utan att det svenska dotterbolaget har gått dåligt.

Genom att dela upp sina företag i ett litet administrativt moderbolag med ett antal dotterbolag i vilka den egentliga verksamheten sker, har ägarna satt i system att gardera sig själva mot förluster. Går en avdelning ("dotterbolag") dåligt så försätter man bara den i konkurs, på så sätt kan ägarna fortsätta att kvittera ut lön, bonus och aktieutdelning i samma omfattning som tidigare, medan kunder, anställda och andra fordringsägare istället får se sig blåsta på sina pengar.

Att svenska Expert en kort tid före konkursen hade expanderat genom att köpa upp ett stort antal av Onoffs gamla butiker belyser ytterligare cynismen i detta. Ledningen visste gissningsvis varthän det barkade - att en konkurs var närmast oundviklig - men man visste också att det fanns en liten chans att genom expansion vända utvecklingen. Om vågspelet lyckades skulle ägarna tjäna pengar på detta. Om det å andra sidan inte lyckades så skulle situationen för ägarna vara oförändrad, att fordringsägarna skulle förlora avsevärt mer pengar var inte deras problem.

För att ytterligare spotta kunderna i ansiktet kommer redan betalda presentkort inte längre kunna användas, inte ens på den utförsäljning som väntas inom kort. De kunder som köpt varor på avbetalning kommer däremot få fortsätta betala för sina varor, tack vare ett sinnrikt upplägg där tredje part står som fordringsägare.

Fenomenet konkurs är idag ett skämt. Den utnyttjas systematiskt till att hålla ägare skadelösa, oavsett vad som sker med företaget. Miljonarvoden betalas ut in i det sista, och när konkursen till slut är ett faktum så utgör plötsligt aktiebolagslagen en effektiv brandvägg mellan företagets skulder och ägarnas privatförmögenheter. Om de anställda inte får ut lön för ens för redan inarbetad tid, innebär detta i juridisk mening ingen anledning till utmätning av ägarnas sportbilar och lyxbostäder.
DN1, DN2, DN3, DN4, SR, Ab1, Ab2, SvD1, SvD2, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13

2012-09-18

Demokratin ber om ursäkt

När den franska satirtidningen Charlie Hebdo - vilkens redaktion om jag inte missminner mig för några år sedan brändes ned av islamister - förklarar att den ämnar publicera ytterligare Muhammedteckningar, går landets premiärminister ut med en varning för "alla former av överdrifter". I Tyskland är regeringen inne på en liknande linje och i USA vädjar regeringen till Google att ta bort den numera världskända Muhammedfilmen från Youtube.

Press- och yttrandefrihet hyllas samstämmigt av intellektuella och politiker, men hyllningarna klingar allt mer ihåligt för varje dag. Såväl media som ledande politiker undergräver steg för steg yttrandefriheten, regeringar vill stoppa publiceringar av tecknade bilder på påklädda vuxna män samtidigt som media konsekvent beskriver filmen med ord som "kränkande". För säkerhets skull stoppar kommentarsmöjligheter och blogglänkar på fler och fler artiklar - i DN:s fall numera den absoluta majoriteten - för tänk om folk har fräckhet att säga något nedsättande om fundamentalister som mördar diplomater?

När krisen med Jyllands-Postens bröt ut krävde ett antal muslimska länders ambassadörer ett möte med Danmarks statsminister. Statsministern - Anders Fogh Rasmussen - nekade denna önskan med motiveringen att i Danmark råder pressfrihet, och det är därför inte regeringens sak att ha åsikter om vad pressen publicerar. Detta var förvisso inte den mest pragmatiska av ståndpunkter, danska företag drabbades av bojkotter som kanske kunde ha förhindrats, men statsministern stod rakryggat upp för demokratin och pressfriheten och förklarade bestämt vad varje sann demokrat håller för heligt. För att på detta sätt försvarat demokratins värderingar från en samling kränkta korrupta förtryckarregimer fick han mycket kritik - inte minst av svensk media - och föga oväntat haglade de vanliga beskyllningarna om rasism och bristande förståelse.

Tyvärr visar rabaldret kring den nu aktuella Muhammedfilmen att Anders Fogh Rasmussen var rätt ensam i sin ståndpunkt. Den demokratiska världen anstränger sig till det yttersta till att stryka islamisterna medhårs och ber om ursäkt för demokratins uttryckssätt - fundamentalisterna är därmed på väg att flytta fram sina positioner ännu ett steg. Charlie Hebdos avsiktsförklaring att publicera fler karikatyrer är därför ett ljus i mörkret. Om tillräckligt många följer i deras fotstpår kommer till slut islamisterna tvingas prioritera. Antingen får de ägna all sin vakna tid åt att protestera och vandalisera, eller så får de ägna sin energi åt att bygga samhällen istället.
DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SR1, SR2, SR3

2012-09-17

I huvudet på Maria Larsson

Maria Larsson har gjort sig känd som Sveriges ledande moralist. Hon försvarar hårdnackat den svenska narkotikapolitiken, trots att den inte bara är dokumenterat ineffektiv, utan också leder till en kraftig ökning av de drogrelaterade dödsfallen. Och Maria Larsson satte stopp för planerna på en marginell och hårt reglerad gårdsförsäljning av vin, med argumentet att detta skulle skada folkhälsan.

Maria Larsson är emellertid inte bara moralist, hon är inkonsekvent och hycklare också. Under Maria Larssons ledning kommer Systembolaget att börja erbjuda hemkörning till sina kunder, någonting som vad man än tycker om beslutet i sak, garanterat kommer att leda till en avsevärt högre konsumtionsökning än vad något beslut om gårdsförsäljning någonsin skulle kunna göra.

Maria Larsson kommenterar detta med att hon "inte tror att den ökade tillgängligheten kommer att leda till ökad konsumtion". Right.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7

En samhällsdebatts tillfrisknande?

Plötsligt har på kort tid inte mindre än tre ledare publicerats i svenska tidningar, i vilka nuvarande invandringspolitik erkänns för vad den faktiskt är - en politik som kostar väldigt mycket pengar och någonting som riskerar att undergräva hela välfärdssamhället.

Ledarna är befriade från de vanliga flosklerna om att invandringen skall rädda våra pensioner, om kränkta vita män, smygrasism och allt liknande som klingar allt mer ihåligt för varje gång vi hör det. Artiklarna talar heller inte om att stänga gränser och de ger inga enkla svar, men de beskriver verkligheten för vad den är, snarare än att skönmåla den.

Dessa tre ledare är en frisk fläkt i en samhällsdebatt där ord som "rasist" kommit att lättvindigt användas eller insinueras för att misstänkliggöra och ta heder av varje debattör som inte rättat sig i ledet. Eventuella försök till att försvara sig avfärdas med den gamla beprövade halmdockan "jag är inte rasist, men...", varpå inga fler argument behövts. De faktiska sakfrågorna har fått fortsätta vara den elefant i rummet som ingen låtsas om.

En ohelig allians har uppstått mellan å ena sidan en naiv men välmenande vänster som ser problemen som gamla hederliga klassfrågor, och å den andra en kalkylerande nyliberal falang som sett sin chans att en gång för alla undergräva välfärdssamhällets legitimitet. Har du inte ställt upp på deras gemensamma agenda så har du snabbt fått känna av hur lågt i tak det kan vara, även i det Sverige som av sin befolkning ofta ses som världens mest demokratiska land.

Att kritik nu ändå börjat höras från de stora tidningarnas ledarhåll är förhoppningsvis ett tecken på att vinden håller på att vända. Den svenska samhällsdebatten är med lite tur på väg att friskna till igen.
SvD1, SvD2, Exp1

2012-09-15

Lite ryggrad vore på sin plats

En film, gjord av en privatperson, har i dagarna avslöjar hela samhällen som fullständigt ryggradslösa. Inte nog med att den i apologetiska ordalag slentrianmässigt beskrivs som "kränkande" även av politiker och media i väst, den får också den amerikanska regeringen att uppmana Google att ta bort filmen från Youtube och att ta in filmens skapare för förhör. När Google också, om än inte globalt men väl i enskilda länder, tar bort filmen med motiveringen att de sker av hänsyn till "lokal lagstiftning" så drar världen en lättnadens suck, snarare än att tala om censur och överlöperi som det så indignerat talades om när bolaget visade samma hänsyn till den lokala lagstiftningen i Kina.

Allt detta - och dödsfall, skador och uppblossande hat - för en film? Well, det pratas i vanlig ordning såklart om postkolonialism, maktstrukturer, maktkamper och sociala problem. Allt detta, kära läsare, kan sammanfattas i ordet bullshit.

Det finns såklart mörkermän som mer än gärna eldar på massornas vrede, men detta rör sig sällan om företrädare för hemsnickrade ideologier som predikar för några få övertygade i någon mörk källare, utan snarare om auktoriteter på höga positioner i samhället. Men det där spelar egentligen ingen roll, för vad vi har är en film, gjord av en privatperson i USA, och om det inte passar så låt bli att se den då.

Precis så enkelt är det - det finns absolut ingen som helst anledning att problematisera den moraliska biten mer än så. Och kan man inte så upp för denna enkla princip, utan snarare frestas att be om ursäkt för demokratins utryckssätt och skuldbelägga filmaren för dödsfall, våld och nedbrända ambassader i fjärran länder, då har man fullständigt förlorat sin ryggrad och vänt alla demokratiska ideal ryggen.

Lästips: No One Murdered Because Of This Image
SvD1, SvD2, SR1, SR2, SR3,

2012-09-13

Det hat ni kallar för kärlek

Jag håller mina principer högt. Av själviskhet ja - liksom du - men även av omsorg för de värden jag håller för viktiga och som jag vill att även framtida generationer skall kunna njuta av. Och vad solidaritet beträffar så, ptja, jag tror de senaste årens balansräkning talar sitt eget språk. Ett språk som, by the way, inte går ut på att kräva mer till mig själv fast inlindat i högtidliga tal om empati och altruism.

Jag gnetar som en galning för att en dag kanske få råd med mina drömmar. That's right, jag må ha en högre lön men jag lever på avsevärt mindre pengar, och så länge du slösar är min motivation att hjälpa till därför ganska låg. Så jag betackar mig alla nidbilder, jag betackar mig förtal och bespottande och jag betackar mig det hat ni kallar för "kärlek". Jag betackar mig all den intolerans ni utmålar som tolerans och jag betackar mig de höga men tomma ideal som det pratas så fint om men, som på något sätt, at the end of the day alltid kommer i skymundan för egenintresset.

Det räcker nu.

2012-09-09

Essensen av Lokko

"Till slut blev den svenska inskränktheten mig övermäktig och jag flyttade till London. Trots allt är jag - och har alltid varit - för kosmopolitisk för att bo med er provinsiella bonnläppar där i Sverige, någonting jag upplevt allt sedan två års ålder.

Jag lyssnar på - och skriver om - indiepop och lofimusik som är så avancerad, sofistikerad och svår att ni efterblivna människor där i Sverige aldrig hört talas om den. Vidare är jag en stor kännare av humoristiska grepp så subtila att ni Göta kanal-tittande svenskar aldrig kan förstå dem. Jag är, helt enkelt, mycket bättre än ni.

Föraktningsfullt
Andres Lokko"
Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.