2013-01-13

Hyckleri om våldtäkt

Indiska våldtäkter har blivit hett i svensk media på senare tid. Dåden är såklart monstruösa och förtjänar att bli uppmärksammade, men varför enskilda våldtäkter i ett land med en miljard invånare plötsligt fått så mycket uppmärsamhet i svensk media - initialt mer uppmärksamhet än en brutal gruppvåldtäkt som samtidigt begås i Sverige - är värt att ifrågasätta.

Det är lätt att sitta på höga hästar och ifrågasätta de indiska attityderna till våldtäkt och det indiska samhällets ovillighet att ta tag i problemet. Men faktum är att även Sverige ligger påfallande högt i våldtäktsstatistiken. Faktum är att det svenska rättsväsendets förmåga att utreda våldtäkter också är låg, och faktum är att samtidigt som svensk media gör en stor sak av att analysera anledningarna till de indiska våldtäkterna mörkar den samtidigt orsakerna till de svenska.

Så gott som samtliga överfallsvåldtäkter i Sverige begås av invandrare från Mellanöstern och Nordafrika. Eller med andra ord, när kvinnor är rädda för att gå ensamma på natten är det i huvudsak invandrare de är rädda för, även om påfallande få svenskar förmodligen är på det klara med detta. Detta förhållande tigs nämligen effektivt ihjäl, istället låter man personer som Gudrun Schyman få komma med utläggningar om mäns dåliga attityder i största allmänhet, utan att låta det framgå att det är från utlandet den extremt obehagliga kvinnosynen som ligger bakom dessa brott kommer.

Vi borde sopa rent framför egen dörr, före vi moraliserar över hur det indiska samhället förhåller sig till brottet våldtäkt.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, DN1, DN2, DN3, Ab1, SR1, SR2