2019-01-26

Om vänstern som politisk entropi

Mencius Moldbug liknar vid några tillfällen vänsterns tankegods vid politisk entropi. Då fenomenet entropi i förlängningen endast kan leda till en sak, nämligen världsalltets värmedöd, är det i ljuset av att Moldbug vid flera tillfällen kommer med förslag på hur utvecklingen kan vändas inte helt självklart hur långt han egentligen är villig att dra sin liknelse, eller hur allmängiltig han egentligen anser den vara. Inte desto mindre är liknelsen i allra högsta grad intressant, i synnerhet som den erbjuder en förklaring till varför den politiska mitten ständigt tenderar att röra sig vänsterut. Av denna anledning kan det vara av värde att fördjupa oss i vad liknelsen egentligen innebär, och vad den om vi tar den på allvar faktiskt säger om den värld vi lever i.

Begreppet entropi är, något förenklat, ett mått på graden av kaos i ett energisystem. Vissa former av energi såsom elektricitet kännetecknas av mycket hög ordning, och därmed också av en låg grad av entropi. I bjärt kontrast till detta står energi i form av värme som kännetecknas av hög entropi (i synnerhet i de fall värmen i fråga inte återfinns inom en väl avgränsad rymd). Centralt i sammanhanget är därtill termodynamikens andra huvudsats, som stipulerar att graden av oordning alltid ökar med tiden, och då i synnerhet när en form av energi omvandlas till en annan.

Vad detta innebär rent konkret är att entropin förblir låg så länge energin förblir i kraftproduktionssystemet, men ökar i samma ögonblick vi börjar använda samma energi till något. Används elektriciteten till att producera värme maximeras graden av entropi praktiskt taget momentant, används den i stället till att producera radiovågor ökar entropin däremot i långsammare takt. Gemensamt för dessa energiomvandlingar är dock att de innebär att oordningen ökar och att människor i regel uppfattar dem som meningsfulla.

I den mån elektricitet används för att värma upp ett hus innebär detta förvisso en drastisk ökning av graden av oordning, men inte desto mindre är processen värdefull för de människor som annars skulle frysa. Energi som däremot lagrats i ett batteri representerar en hög grad av ordning, men är inte till någon som helst nytta för människor så länge den förblir oanvänd. I samma ögonblick som den används till någonting kommer dock entropin ofrånkomligen att öka, varför möjligheterna till ökad oordning också när det kommer till kritan kan sägas utgöra hela den mänskliga energiinfrastrukturens raison d'être.

Intressant nog används dock entropibegreppet inte bara i energisammanhang, utan även för att beskriva information. Man kan här förledas att tro att meningsfull information är information som utmärks av en väldigt hög grad av ordning, men här leder den mänskliga intuitionen lätt tanken fel. Ett typexempel på information som utmärks av väldigt låg grad av entropi utgörs nämligen av följande textmassa:
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
Information präglad av en väldigt hög grad av entropi utmärker sig dock också för frånvaron av mening, vilket lätt inses av följande exempel på högentropisk text:
M.2xT1geHb4imY:ohnöHlÅ2ÄJ2.Li3BwPIDEöM0LäZ8Kf.Q3gcdåVÖ40heÖ24J.SOKHSuIÖJä1iA3vWMogEfÖdP1RRzyÄ:U3Ös.IC:MMqI;5TE.0zpQÅe53K9UaQlEZöjtONznkpI63ueXknUK;Ly7Ä8öANY:9BÅZNYö4åElfBsmbLFoK0.PEnepGTn.NöqNFgJF;Ywxg1G7SO628öol:ÖvMJJ7nmIM
Den meningsfulla informationen återfinns i stället någonstans mellan dessa bägge extremer, i en form som människor omedelbart känner igen:
In Xanadu did Kubla Khan
A stately pleasure-dome decree:
Where Alph, the sacred river, ran
Through caverns measureless to man
Down to a sunless sea.
Vad innebär då detta för politiken? Att höger innebär ordning, och att vänster innebär tilltagande kaos, stämmer väl överens med våra egna observationer. Konsekvensen av entropiliknelsen blir i så fall dock att en urhögerposition utgör en ordning så hierarkisk och strikt att den också blir fullständigt statisk, och inte rymmer någon som helst dynamik. En renodlad vänsterposition, däremot, innebär en så hög grad av kaos ("M.2xT1geHb4imY...") att varje tillstymmelse till mening sedan länge gått förlorad.

I Kubla Khan återfinns däremot en väldigt hög grad av mening och dynamik, varför det också är någonstans i trakten av Xanadu vi återfinner en meningsfull politisk ordning. I Xanadu har universum lämnat sitt välordnade men sterila födelseögonblick, men har fortfarande lejonparten av sitt långa liv framför sig. Galaxer, stjärnor och planeter med ett rikt utbud av grundämnen har bildats, vilket erbjuder goda förutsättningar till liv.

Om vi tar Moldbugs liknelse på allvar, finner vi med andra ord att en optimal politisk ordning återfinns långt till höger, men inte längst ut till höger. Ett sådant perspektiv kan vara till hjälp för den som vill navigera och tolka höger-vänster-skalan, och för att finna en optimal plats på denna att slå ned sina ideologiska bopålar. Vad det däremot inte erbjuder är någon som helst vägledning för den som vill förhindra en fortsatt rörelse vänsterut.