Irland gick på något år från att vara ett av Europas mest välmående länder till ett land präglat av arbetslöshet, framtidsoro, underskott och hög skuldsättning. Anledningen var att ett flertal av landets banker gick under i finanskrisen. Hade irländarna nöjt sig med att vara kunder i utländska banker hade arbetstillfällena i landet varit något färre, men landet hade i gengäld klarat krisen sig relativt väl. Istället hamnade landets ekonomi i fritt fall då den irländska staten fick ta över bankernas skulder.
Sverige var timmar ifrån att hamna i en liknande situation 2008. Det svenska bankväsendet var precis som det irländska oproportionerligt stort, och de svenska bankerna hade satsat stort i extra krisutsatta regioner som Baltikum och Ukraina. Såväl SEB som Swedbanks öden hängde under en tid på en väldigt skör tråd, och att Swedbank skulle gå omkull togs en tid nästan för givet inom branschen. I slutänden klarade sig dock Sverige med en hårsmån från att bli ännu ett Irland.
Sverige är idag ett land som gärna berömmer sig för sina goda statsfinanser, men med ännu en kris - till exempel en grekisk eller italiensk statskonkurs - så kan detta förändras fort. Bankväsendet balanserar alltid på en skör tråd eftersom fordringarna på bankerna i varje givet ögonblick helt enkelt är mycket större än deras tillgångar. En modern bank står aldrig längre än en förtroendekris från konkursen.
Aktieägarnas krav på bankerna handlar dock inte om stabilitet. Bankernas aktiägare kräver avkastning, betydligt högre avkastning än de flesta andra företags aktieägare, och bankcheferna i sin tur kräver höga löner och bonusar. Detta får såklart bankerna att ta stora risker, precis som de gjorde före finanskrisen förde dem till ruinens brant. Så länge allt slår väl ut så får aktieägarna sin utdelning och ledningen sina bonusar - skulle allting gå fel så håller aktiebolagslagen dem skadefria och skattebetalarna får ta smällen i stället.
Såväl EU som Sverige inför av just denna anledning nu bestämmelser om att bankernas egenkapital måste bli större, så att bankernas förmåga att klara av ännu en kris ökar. Kraven är inte så hårda som de borde, men de har likväl fått bankerna att gnissla tänder. Aktieägarna och ledningarna behöver dock inte oroa sig, avkastningarna och bonusutbetalningarna lär knappast vara hotade. Det lär i gammal hederlig banktradition bli kunderna som får betala. Bankkontor läggs ned, insättningsräntor trollas bort, nya kreativa avgifter införs et cetera.
Därför är det av avgörande vikt att du som bankkund de närmaste åren är en besvärlig kund. Granska noga alla avgifter banken tar ut av dig, för bank- och kreditkort, för fondförvaltning och för din Internetbank. Och se noga över dina möjligheter till att få ränta på dina pengar. Byt bank om du behöver, eller gå till din bankkontakt och hota med att byta. Ett enkelt hot av detta slag kan ofta förbättra dina möjligheter till en anständig ränta dramatiskt.
SR, DN, DN, DN, SvD, SvD, E24, E24
