2012-10-07

Reepalu, antisemitismen & Kafka

Malmös politiske ledare, Ilmar Reepalu, har vid upprepade tillfällen skyllt antisemitismen i Malmö på judarna själva. De har, enligt Reepalu, till exempel inte tagit tillräckligt mycket avstånd från "sionism", eller med andra ord, de har inte tagit avstånd från Israels rätt att existera.

Varför judarna i Malmö skulle ha ett kollektivt ansvar för vad Israel gör har Reepalu inte gått in närmare på, därtill har vad jag vet inga journalister ifrågasätt den ganska extrema implikationen av hans uttalande - det vill säga att Reepalu ifrågasätter landets Israels rätt att finnas till.

Reepalus argumentation är skrämmande lik den som till exempel Hamas eller Irans politiker framför, för att inte tala om de historiska paralleller som finns längre bakåt i tiden. Likväl sitter Reepalu kvar på sin post. Han har förvisso blivit hårt kritiserad för sina idiotiska uttalanden men inga seriösa avgångskrav har framförts.

Om Reepalu hade fällt samma sorts fördömande och rasistiska uttalanden om stadens muslimer så hade hans politiska bana varit över för länge sedan. Ingen politiker som i dagens Sverige väljer att på allvar kritisera västvärldens största invandring - eller för den delen, det inflöde av värderingar den för med sig - kan i dagens Sverige räkna med att överleva politiskt.

Sanningen är dock att situationen i Malmö belyser varför den ofta upprepade "sanningen" att invandrarna är precis som vi inte riktigt håller. Det finns såklart såväl bra människor som rötägg i vilken grupp som helst, men i Mellanöstern, Nordafrika och Afghanistan är värderingarna ofta väldigt skilda från våra. Synen på kvinnors roll i samhället skiljer sig, synen på religionens roll i politiken skiljer sig, samhällslojaliteten är ofta underordnad klanlojaliteten - och så finns det förstås antisemitism och en ofta minst sagt överkänslig syn på religionskritik. Detta är ett övergående problem med en invandring som låter folk integreras - ja rentutav assimileras - i samhället.

Med västvärldens största invandring i kombination med en generös flora av bidragssystem som ställer väldigt låga krav på att ta eget ansvar, blir resultatet däremot vad vi ser i Malmö idag. En stor och växande grupp av människor som blivit ett samhälle i samhället, som inte kan språket, som inte har jobb och vilkas barn går direkt ut i socialt utanförskap. När detta leder till att stadens judar trakasseras väljer stadens ledare att skylla på judarna. Det hade kunnat vara taget direkt ur en roman av Franz Kafka.

Dagens lästips: Expressens Anna Dahlberg talar ännu en gång klarspråk om invandringen
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, GP1, GP2