2014-06-01

DN, Sandviken och propagandan


I DN återfinns sedan igår en artikel med rubriken "Tjänar över en halv miljard på invandringen". Min första tanke var att det var Bert Karlsson eller Jan Emanuel Johansson som hade tjänat en halv miljard, men då jag öppnade artikeln visade den sig istället handla om Sandviken i Gästrikland.

Artikelns budskap är tydligt: Invandring är lönsamt, "det svenska samhället skulle kort sagt inte klara sig utan invandringen" och den låga finska tillväxten beror på "att de har och har haft för lite invandring".

Problemet är bara att detta inte stämmer. Invandringens nettokostnader ligger på mellan 54 och 125 miljarder kronor om året, eller annorlunda uttryckt, den kostar varje svensk – såväl barn, förvärvsarbetare som pensionär – mellan 5 591 och 12 942 kronor om året. För en familj med två barn innebär detta mellan 22 364 och 51 769 kronor om året, eller om man så vill, mellan 1 864 och 4 314 kronor varje månad.

Man kan såklart vara en förespråkare av den exceptionella svenska invandringspolitiken trots detta. Det går alldeles utmärkt att argumentera för att det finns andra hänsyn än de strikt ekonomiska, eller att ett land som Sverige har råd med en politik av det här slaget. Att däremot, likt DN, låta påskina att invandringen är en ren vinst är inget annat än intellektuellt bedrägeri.

Som så mycket annat som sägs om invandringen till Sverige är DN:s påstående emellertid inte rent tekniskt en lögn. För den som vill är det väldigt lätt att fuska med statistik av det här slaget. Man väljer helt enkelt ut de parametrar som ger ett önskat utfall, och presenterar därefter resultatet utan att redogöra för allting som man valt att inte ta med.

Den som är intresserad av vad siffrorna i nämnda DN-artikel egentligen säger kan med fördel ta del av nationalekonomen Tino Sanandajis utmärkta klargörande.

Lästips: Paulina Neuding

En studie i postmodernism
Fakta är intressant så länge den visar det du vill visa, visar det sig att den inte gör det blir den plötsligt ointressant och du kan övergå till känsloargument. Notera också användningen av orden "många" och "några" – "några" syftar i det här fallet på seriösa forskare, "många" åsyftar däremot personer som fullständigt ignorerar tillgänglig forskning.

DN1, DN2, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, LT1, LT2, Ab1, Dag1, Dag2, Ex1, Ex2, Ex3, Re1, Re2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8