Reaktionerna på Ebba Busch Thors almedalstal lät inte vänta på sig. Skolgårdsmobbarvänstern upprepade sina vanliga epitet och invektiv, kränkta av att högerdebattörer förespråkar högerpolitik samtidigt som de själva inte förmår ta avstånd ens från politiskt våld. Borgerliga debattörer som PJ Anders Linder, PM Nilsson, Adam Cwejman och Tove Lifvendahl hyllade Busch Thors insats. "En stjärna är född", utbrast Dagens Industri.
Min egen reaktion var något annorlunda. När jag följde Busch Thors tal tyckte jag det kändes en smula utstuderat och plastigt. Efter att ha funderat lite mer på saken slog det mig att denna reaktion förmodligen bottnade i en overklighetskänsla. Att höra en högerpolitiker förespråka en rakryggad högerpolitik som faktiskt tar strid med de vänsterradikala strömningar som förgiftat det svenska debattklimatet är helt enkelt något vi har blivit väldigt ovana vid att höra.
När det kommer till jihadismen var Ebba Busch Thor glasklar. Hon satte inte bara ord på den avsky de allra flesta känner, hon undvek därtill att fastna i den postmoderna kulturrelativism som i stort sett samtliga andra partier gått ned sig i. Hon varken bortförklarade, relativiserade eller bagatelliserade den islamistiska terrorn. Ej heller föreslog hon någon av de vanliga infantila åtgärderna som förtur till bostäder. Terrorismen skall bekämpas och bestraffas, var Ebba Busch Thors reservationslösa besked.
Lika glasklar var Busch Thor när hon pratade om identitetspolitik och kvotering. Resonemangen om å ena sidan, å andra sidan lyste med sin frånvaro. Busch Thor markerade inte bara sitt villkorslösa avståndstagande till dessa bägge fenomen, hon gav dessutom utmärkta exempel på varför de leder fel. Busch Thor påpekade därtill att de avregleringar av arbetsmarknaden (som, enligt en önskedrömmande Stefan Löfven, inte är nödvändiga) är nödvändiga för att fler skall komma i arbete.
När det kommer till invandringspolitiken var Busch Thor inte lika klar. Hon valde sina ord med omsorg och intygade att hon stod bakom en invandringspolitik liknande dagens. Hennes hållning i frågan kunde därför uppfattas som platt, men det var det inte. Busch Thor förespråkade nämligen en omläggning av politiken som, enligt henne själv, kan leda till att färre asylsökande söker sig till Sverige. Busch Thor valde därmed att utmana den svenska samhällsdebattens kanske mest infekterade tabu.
Det är inte säkert att Busch Thors nya linje räcker. Det är inte ens säkert att Kristdemokraterna förmår hålla fast vid denna linje. Det är emellertid fullt möjligt att Johan Westerhom har helt rätt när han kallade Busch Thors tal för en game changer. Den svenska politiken blev definitivt en smula mer intressant ikväll.
Läs även:
Motpol,
Dick Erixon,
Johan Westerholm
DN1,
DN2,
DN3,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
Ex1,
Ex2,
Ex3,
Ex4,
Ab1,
Ab2,
Ab3,
SR1,
SR2,
SR3,
SR4,
SR5,
SR6,
SR7,
SR8