Liksom förra året har vi i dagarna kunnat läsa att "FN varnas för ökad svensk rasism". De som "varnar" FN är Svenska FN-förbundet.
Låt oss börja med att utreda vad detta förbund egentligen är. Svenska FN-förbundet är en "United Nations Association", det vill säga en medlem av "World Federation of United Nations Associations" (WFUNA). WFUNA är en från FN fristående NGO som verkar för att "stärka och förbättra FN". Svenska FN-förbundet är således inte en svensk lokalavdelning av FN, vilket rapporteringen ibland kan ge sken av.
Den bild som Svenska FN-förbundet målar ut i sin rapport är nattsvart. "Rasistiska organisationer ökar mer än någonsin i Sverige, och hatbrotten ligger på alarmerande hög nivå. Ökad rasistpropaganda påverkar det politiska klimatet inför höstens val", kan man läsa i SvD:s ingress.
Kring denna bild råder det på intet sätt någon enighet. Till och med Marie Demker från det annars ofta så bombastiska SOM-institutet säger ifrån. "Det finns ingenting i våra undersökningar som tyder på att rasism och främlingsfientlighet ökar i Sverige" säger Demker, och tillägger att "trendlinjen är obönhörligt nedåtgående".
Varför skriver då Svenska FN-förbundet gång på gång den här sortens rapporter? Svaret på denna fråga kan skönjas då man tittar närmare på rapporten, och läser listan över vilka som har hjälpt Svenska FN-förbundet att ta fram den.
Listan på samarbetspartners är lång, och innefattar av oklara anledningar bland annat Scouterna, IOGT-NTO och Unga örnar. Andra namn är betydligt mer intressanta i sammanhanget. Att listan till exempel inkluderar Rädda Barnen kan tyckas naturligt, men då bör man också komma ihåg att Rädda Barnen till exempel har fått skarp kritik för sin postmodernistiska beskrivning av "barnfattigdomen" i Sverige. Utöver detta har ordföranden för Rädda Barnens ungdomsförbund, Jorge Londoño, utmärkt sig genom en tämligen extrem hållning i rasismfrågan, vilket fick DN att skriva en mycket kritisk ledare med titeln "Rädda Barnen från extremism".
Även RFSU finns med på listan över samarbetspartners. Värt att notera i sammanhanget är att RFSU kallade det för "en stor seger för rättssäkerheten" då en HIV-smittad man som hade haft oskyddat samlag med flera ovetande kvinnor friades av hovrätten. Utöver detta har RFSU föreslagit att sexualundervisningen skall bli en del av alla skolämnen och fått kritik för att relativisera hedersvåld.
Mest iögonfallande är emellertid att även Centrum mot Rasism (CMR) återfinns bland Svenska FN-förbundets samarbetspartners. CMR är en paraplyorganisation med bland andra Afrosvenskarnas Riksförbund som medlemmar. Afrosvenskarnas Riksförbund har, åtminstone tidvis, haft en ledande roll i CMR. Detta har lett till utspel där glassar beskyllts för att vara rasistiska, parallellt med att organisationen och dess medlemmar har gjort sig skyldiga till bidragsfusk.
Då man granskar Afrosvenskarnas Riksförbund framträder en ännu mer dubiös bild. I Johan Lundbergs bok "Ljusets fiender" framkommer att föreningarna Afrosvenskarnas riksförbund, "Muslimska mänskliga rättighetskommittén" och "Charta 2008" leds av ungefär samma personer och att de bjuder in bland annat dömda terrorister, kända antisemiter och militanta aktivister som talare.
Det är med andra ord organisationer med minst sagt rätt underliga – i vissa fall direkt extrema – agendor som har varit med och bidragit till Svenska FN-förbundets rapport. Det är därför heller inte särskilt konstigt att rapporten kommer fram till vad den kommer fram till, trots att till exempel SOM-intitutets forskning visar på någonting helt annat.
Därtill kommer såklart att det idag finns ganska många personer vilkas försörjning och karriärer är beroende av föreningar som Svenska FN-förbundet och Rädda Barnen. Därför ligger det såklart också i dessa organisationers intresse att utmåla sig själva som så behövda som möjligt.
Ab1,
Dag1,
Dag2,
Dag3,
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
Ex1,
Bar,
NSk1,
NSk2,
NSk3,
Re1,
Re2,
SR1,
SR2,
SR3
