2014-10-13

Bidrag, skatter och sossedemagoger

Det började riktigt bra, när Magdalena Andersson blev Socialdemokraternas finansministerkandidat. I ett läge då partiet under Håkan Juholt hade förvandlats till en skruvad dokusåpa, klev Andersson in som en seriös, välutbildad, kunnig och erfaren kraft.

I valrörelsen hänföll hon förvisso till ett och annat populistisk utspel, men sådant hör när det kommer till kritan trots allt valrörelser till. När Stefan Löfven presenterade sin muppministär av islamister, ex-kommunister, skattesmitare, 27-åringar och 700-åringar så framstod Magdalena Andersson som i princip det enda seriösa ministervalet.

Idag gjorde Andersson emellertid klart att hon i sin nya yrkesroll först och främst är en populistisk sossedemagog. "Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat", summerade Andersson en av västvärldens mest välskötta ekonomier. Tvärtom är den svenska ekonomin att likna vid en tom lada och ett icke-existerande bord, enligt Andersson.

Överskottsmålet i de offentliga finanserna kommer inte att uppnås på långa vägar under den nuvarande mandatperioden, fortsatte Andersson. Därför kan det behövas fler skattehöjningar framöver, utöver dem regeringen redan aviserat. Detta är intressant, givet att regeringen även har aviserat ett flertal såväl dyra som nationalekonomiskt skadliga reformer.

Om läget nu är så allvarligt som Andersson signalerar, vore såklart det enda rätta att inte genast spendera de pengar de tilltänkta skattehöjningarna skulle dra in till staten. Vad Andersson egentligen säger är emellertid att med henne som finansminister kommer balansen mellan statens inkomster och utgifter förbli ungefär som idag, men med skillnaden att såväl de svarta som de röda siffrorna kommer att justeras uppåt.

Syftet med detta är att ersätta arbetslinjen med en bidragslinje, och notan för detta kommer regeringen att skicka vidare till alla de svenskar som arbetar, trots att den skatt dessa betalar redan är en av de högsta i världen. Magdalena Andersson vet emellertid att denna orättvisa, ekonomiskt skadliga och klassiskt socialdemokratiska skattepolitik är impopulär. Därför vågar hon heller inte riktigt stå för den, utan försöker sälja in den som resultatet av att Anders Borg har misskött de svenska statsfinanserna.

Det är direkt ynkligt.

Läs också: Motpol, Anybody's Place


DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, Sk1, NSk1, BT1, LT1, Ab1, Ab2, Exp1, Exp2