Dagens text är ett inlägg av gästbloggaren Malin Lundgren (@konsensuseliten).
Jag läser allt fler ledartexter och andra tyckerier vars huvudtes är att den utveckling vi nu ser på migrationsområdet på intet sätt ger vare sig Sverigedemokraterna eller oss konservativa och liberala skribenter eller andra som krävt en anpassning till övriga europeiska länders migrationspolitik rätt. Tvärtom är tesen i sagda texter att det som var fel igår kan vara rätt idag och att det inte finns någon motsägelse i detta.
Ser vi på skeenden som isolerade från varandra så skulle detta självklart kunna te sig som en rimlig linje. Det vill säga, igår var EU-harmoniserade migrationsregelverk något vidrigt och skamligt då Sverige trots allt höll näsan över vattenytan trots de ansenliga ansträngningar gårdagens politik medförde för stat och kommun. Idag däremot är det fullt rimliga och humana synpunkter då vi nu på intet sätt förmår hålla näsan över sagda yta.
Denna linje faller dock på sin egen orimlighet, nutid är inte isolerad från gårdag. Tvärtom är nutiden en följd av de val vi gjorde igår. Vi är många som under lång tid talat om det vanskliga i att ha en, sedd mot övriga EU enormt liberal och frikostig migrationspolitik som leder till att betydligt fler söker sig till Sverige än till övriga EU-länder. Vi som högljutt eller lågmält sagt detta är allt ifrån ledarskribenter som Anna Dahlberg, Ivar Arpi och Alice Teodorescu till socialdemokrater som Johan Westerholm och Widar Andersson, borgerliga bloggare och twitteralias som jag själv till borgerliga politiker som Hanif Bali och Jan Ericson. Och så Sverigedemokraterna och dess sympatisörer.
Vi har alla utifrån våra egna övertygelser påpekat det orimliga i att genom migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet bistå med incitament att stanna i Sverige trots att individen inte befunnits ha asylskäl, detta genom att erbjuda välfärd till illegala invandrare. Vi har pekat på det orimliga i asyl på grund av särskilt ömmande och synnerligen ömmande omständigheter när andra inte ger det. Vi har pekat på Sveriges unika inställning till ålderskontroller som gjort oss till en hotspot för ensamkommande och de som kan tänkas passera som sådana. Vi har påpekat det orimliga i undantag från regler som gör reglerna meningslösa, till exempel kraven på anhöriginvandrare. Listan är lång med saker som utmärker oss från andra europeiska länder.
Idén att det inte är de som kritiserade migrationspolitiken som fått rätt, utan att det är verkligheten som förändrats är på alla sätt felaktig, det är gårdagen som nu ger avkastning.
Anna Dahlberg skriver väldigt bra om detta idag - "Regeringen har med öppna ögon styrt Sverige in i en krissituation. Allt tal om att detta skulle ha varit omöjligt att föreställa sig så sent som för någon månad sedan är nonsens." I stort är det en helt korrekt sammanfattning, dock med tillägget att detta är ett gemensamt verk som påbörjades av föregående regering, ivrigt påhejad av ledarskribenter och debattörer och som fullföljts av den nuvarande regeringen. Att som nu vissa liberala skribenter (säkert socialistiska sådana också, men de är som de är) låtsas som att detta inte är det som gör att vi nu står där vi står är endast genant, för skribenterna själva och oss som läser. Pröva att överföra resonemanget på det klimatpolitiska området så förstår alla hur bisarrt påståendet är.
Precis som nyliberaler och socialister har försvarat den förda migrationspolitiken utifrån helt olika perspektiv så har vi som kritiserat den gjort det utifrån olika utgångspunkter. Westerholm och Andersson har sina bevekelsegrunder, jag och andra konservativa/liberala har våra precis som Sverigedemokraterna har sina.
Och på samma sätt som det går att kritisera nyliberalerna eller socialisterna för sina bevekelsegrunder kan självklart till exempel jag kritiseras för mina. Men bevekelsegrunden för en analys gör varken analysen mer eller mindre korrekt (även om de gångna årens migrationsdebatt lätt kan få oss att tro det). Det avgörande är om analysen var korrekt eller ej.
Efter att länge ha läst borgerliga ledarskribenter vet jag att det stora flertalet är begåvade tänkande individer, just därför gör mig denna djupt intellektuellt ohederliga förvanskning av skeenden och omständigheter rejält förbannad.
Ta ett kliv framåt, ni behöver inte be vare sig mig eller någon annan om ursäkt men låtsas för guds skull inte att ni är direkt obegåvade. Däremot kan det vara klokt att byta åsikt, och erkänna att ni haft fel.
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
SvD1,
SVT1,
Exp1,
Exp2,
Exp3
