SVT:s Anna Hedenmo gick i dagarna till attack på Fredrik Reinfeldts intervjuprogram Toppmötet, ett program producerat av hennes egen arbetsgivare.
Hedenmos kritik bottnade i att Fredrik Reinfeldt inte ställde tillräckligt många kritiska frågor till sina gäster. "Som erfaren intervjuare [...] är det frustrerande att uppleva hur många frågor om inte ställs", ansåg Hedenmo, och beskrev upplevelsen som så frustrerande att hon som tittare satt och hoppade i stolen.
Huruvida Hedenmo har rätt i sak eller inte är jag helt fel person att uttala mig om då jag inte sett något av programmen. Vad Hedenmo ger uttryck för är dock synnerligen anmärkningsvärt av ett helt annat skäl, nämligen att hon inte ser bjälken i sitt eget öga.
Jag själv och många med mig är nämligen synnerligen välbekanta med den frustration ("Jag sitter ju och hoppar i stolen") som Hedenmo ger uttryck för. Vi har många gånger upplevt den själva framför TV:n, inte minst när Hedenmo och hennes kollegor intervjuat bland annat just Fredrik Reinfeldt.
Mellan åren 2012 och 2015 kunde alla politiker som intervjuades av Hedenmo och hennes kollegor känna sig förvissade om att de alltid kom undan med icke-svar när det kom till migrationspolitiska spörsmål. Floskler, halvsanningar och direkta lögner i stil med "han står inte upp för alla människors lika värde", "vi kan inte påverka detta, vi är bundna av internationella konventioner" och "invandringen är en ekonomisk vinst för Sverige" ledde då nämligen aldrig till några följdfrågor.
Anna Hedenmo och hennes kollegor påpekade i dessa fall aldrig att de politiker det var deras jobb att granska inte svarade på deras frågor. De ifrågasatte aldrig varför politikerna de intervjuade gav svar som gick stick i stäv med all seriös forskning. De lyfte aldrig frågan om målkonflikter. De påpekade aldrig att ledande politiker ogenerat ljög om vad internationella konventioner egentligen krävde av Sverige. Och så vidare.
Det är fullt möjligt att Anna Hedenmo har helt rätt i sin kritik av Toppmötet, men vad Fredrik Reinfeldt gör fel i de fyra programmen är i så fall exakt samma sak som bland annat Anna Hedenmo själv gjorde fel i flera år. Att det så påtagligt ofta var samme Fredrik Reinfeldt som Hedenmo nu kritiserar som var föremålet för dessa intervjuer gör Hedenmos kritik direkt surrealistisk. Det är inte sten hon har kastat i glashuset, det är splittergranater.
SvD1,
Ab1,
Exp1
