2012-01-16

Det är lättare att blunda för den amerikanska verkligheten

Är USA näst på tur att få sänkt kreditbetyg, frågar sig SvD:s Wall Streetblogg. Om kreditvärderingsinstitutens beslut i frågan baserar sig det minsta på verkligheten så kan svaret på frågan bara bli ett rungande ja.

USA har en statsskuld på över 100 procent av BNP och ett budgetunderskott på ofattbara 40 procent. Merparten av den amerikanska statsskulden har tillkommit under George W Bush och Obama. Tabellen nedan illustrerar hur skulden har ökat under de tre senaste presidenterna.

PresidentÖkad skuld ($1000 miljarder)Ökad skuld (%)
Clinton120
Bush6,5110
Obama2,520

Under Clintonåren skedde ökningen i mitten av den första mandatperioden, varpå statsskulden låg still. Efter att Bush tog över och sänkte skatterna så tog ökningen snabbt fart igen. I slutet av Busheran kom finanskrisen och ökningstakten tilltog snabbt i samband med det räddningspaket som sjösattes i samband med detta. Fler räddningspaket kom sedan under Obama, samtidigt som det politiska modet att skrota Busherans skattesänkningar saknades.

I slutet av 2011 nådde statsskulden till sist den symboliskt viktiga nivån 100 procent av BNP. Samtidigt hade landets politiker grävt ned sig djupt i sina skyttegravar. Båda de politiska partierna sätter effektivt krokben för alla försök att få till en kompromisslösning för att få ordning på den uppkomna situationen.

Sänkningen av såväl EFSF:s som nio euroländers kreditbetyg var välförtjänt. Många av dessa länder hade dock bättre ordning på sina finanser än USA. Att det amerikanska kreditbetyget inte har sänkts för länge sedan beror på att kreditvärderingsinstituten är hemmablinda. De är alldeles för vana vid att att USA som solitt, stort och mäktigt för att se vad det egentligen är som händer. Att långivarna fortfarande är beredda att köpa amerikanska statspapper till låg ränta beror på att de inte har lärt sig av historien utan fortfarande litar på kreditinstituten, trots att dessa gav ompaketerade subprimefordringar högsta betyg under åren före finanskrisen.

Viktigare än så är dock att hela finansvärlden präglas av ett stort mått av önsketänkande och självbedrägeri när det kommer till USA. Den amerikanska ekonomiska verkligheten är helt enkelt för hemsk för att ta till sig. Då är det mycket lättare att blunda för det uppenbara och låtsas som att problemen är begränsade till Europa.

DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, E24-1, E24-2, E24-3, E24-4, E24-5, SR1, SR2, SR3, SVT1

Inga kommentarer: