Att den islamistiske hatpredikanten Kamal El Mekki skulle tala på Folkets hus i Rinkeby är egentligen inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom ett stort antal organisationer med vitt skilda agendor arrangerar aktiviteter där. Vad som däremot är anmärkningsvärt är att planen var att han också skulle ha hållit föredrag i Stockholms moské, ett evenemang arrangerat av bland annat Studieförbundet Ibn Rushd och Stockholms Unga Muslimer (en del av Sveriges Unga Muslimer).
Det är inte första gången något sådant händer. Just
Stockholms moské och ovan nämnda föreningar har gång på gång blivit påkomna med att ägna sig åt radikal islamistisk verksamhet. Både Stockholms moské och Sveriges Unga Muslimer har därtill nära band till Muslimska brödraskapet. För detta har man inte bara blivit belönad med bidrag. Därtill har Sveriges Unga Muslimers tidigare ordförande Mehmet Kaplan med denna verksamhet som plattform kunnat göra politisk karriär ända in i regeringen.
Kritik mot dessa organisationer är emellertid påfallande sällsynt. När kritik ändå framförs begränsar sig denna kritik i regel till enskilda evenemang, trots att det närmast krävs skygglappar för att inte se det högst obehagligt mönster som framträder. Därtill har dessa organisationer satt i system att avfärda all kritik, oavsett hur välgrundad denna är, som utslag av "islamofobi". Detta är i regel tillräckligt för att ängsliga journalister och politiker skall låta saken bero, även när det är uppenbart att kritiken i allra högsta grad är välmotiverad.
Att det förhåller sig på det sättet borde göra alla som oroar sig över islamofobi ytterst bekymrade. Att öppet islamistisk verksamhet inte kritiseras, utan istället får bidrag och politiskt stöd, leder inte bara till att människor blir lidande när extremismen bred ut sig. Att det förhåller sig på det sättet lär dessutom leda till att islamofobin ökar, helt enkelt för att islamofobin därmed framstår som logisk.
Om politiker och journalister signalerar att det är okej att muslimer håller sig med dålig kvinnosyn, att det är okej att moskéer predikar både islamistiska, jihadistiska och antisemitiska budskap, då signalerar samma politiker och journalister också att detta är vad islam innebär. Vad de emellertid inte tycks förstå är att om detta är vad islam innebär, då är det också i allra högsta grad legitimt att tycka genuint illa om religionen i fråga.
Läs även:
Per Gudmundson
DN1,
DN2,
DN3,
SvD1,
Ex1,
Ex2,
GP1
