"Det finns en naivitet, man tänker inte. Det känns bra att göra det korta klippet men i förlängningen slår man undan framtida arbetstillfällen genom att det ökar marknadsandelarna och lönsamheten för de kriminella men också osäkerheten och korruptionen i samhället."
Märkligt nog handlar citatet i fråga inte om den svenska politikerkåren. Det handlar inte om politiker som låtit skattepengar gå till IS-rekrytering eller terroristmoskéer. Det handlar inte om de slappa politiska regelverk som lett till att en tredjedel av de 27 miljarder kronor som varje år betalas ut i assistansersättning tros gå till bedragare.
Ej heller handlar citatet om hur den havererade bostadspolitiken göder handeln med svartkontrakt. Det handlar inte om hur den hårdreglerade svenska arbetsmarknaden skapar en stor efterfrågan på svart arbetskraft. Ej heller handlar det om den för skattebetalarna ytterst kostsamma svågerkapitalism som lagen om offentlig upphandling har gett upphov till.
"[A]nvänd ditt sunda förnuft, ställ mer frågor och sluta vara så naiv", låter Skatteverket meddela i artikeln, men det är inte de svenska politiker som gång på gång ursäktat sina praktmisslyckanden med den egna naiviteten som uppmaningen riktar sig till. De som Skatteverket ondgör sig över är det svenska folket.
De svenska skatterna är bland de absolut högsta i världen. Inte nog med att marginalskatterna är skyhöga, därtill kommer en dold skatt på arbete i form av arbetsgivaravgift och en dold skatt på konsumtion i form av moms. Att skattebetalarna i detta läge vänder sig till den svarta marknaden istället för att betala ytterligare skatter i form av höga punktskatter är inte bara naturligt, det är oundvikligt.
I artikeln påpekas att den organiserade brottsligheten ägnar sig åt handel med "illegal sprit, cigaretter och svart arbetskraft inom servicesektorn". Vad som däremot inte nämns är att skatterna på just dessa varor och tjänster är skyhöga i Sverige. Ej heller nämns att politikerna i årtionden har ignorerat de ekonomer som har påpekat konsekvenserna av detta.
Att Skatteverket i detta läge väljer att anklaga "Svenssons" (och inte till exempel "Anderssons" eller "Ullenhags") för att vara både naiva och att gynna den organiserade brottsligheten säger en hel del om vems intressen Skatteverket egentligen tjänar. Att Skatteverkets representant i artikeln därtill påpekar att de potentiella skattepengar som går förlorade på den svarta marknaden är "pengar som inte investeras i välfärd" (och inte till exempel "pengar som kunde användas för att sänka skatten på arbete") gör bara detta ännu mer uppenbart.
DN1, Av1, Av2, NT1, NT2, IDG1
