"Gränskontroller är en urusel ide" [sic] är titeln på ledartext från i måndags, signerad
Aftonbladets Anders Lindgren. Idag, två dagar senare, lät det parti Lindberg själv representerar meddela att Sverige i morgon kommer att införa gränskontroller.
Bortsett från de socialdemokratiska demagogernas sedvanliga flagranta dubbelmoral, var det två saker som gjorde kvällens presskonferens särskilt intressant. Det ena var att det i praktiken var Migrationsverket som tog beslutet om gränskontroller, inte regeringen. Med andra ord var kvällens besked ännu ett bevis på att beslut med enorma konsekvenser för Sverige i allt högre utsträckning fattas av icke-valda tjänstemän, snarare än politiker.
Det andra var att beskedet om gränskontroller eventuellt inte var det centrala i regeringens besked. Under presskonferensen meddelade nämligen även Anders Ygeman att regeringen kommer kräva att de rederier som trafikerar svenska hamnar börjar med id-kontroll. Detta kan potentiellt innebära en högst signifikant minskning av antalet migranter som tar färjan till Sverige för att söka asyl.
Gränskontrollerna som sådana kommer däremot inte påverka möjligheten för migranter att ta sig till Sverige via Öresundsbron och därefter söka asyl. Till skillnad från i fallet med de färjor som går mellan Sverige och Danmark, kräver detta emellertid att migranterna först tar sig in i Danmark.
Detta vet naturligtvis regeringen om. Regeringen vet dessutom att detta inte är någonting Danmark önskar. Man behöver därför inte vara särskilt konspiratorisk av sig för att misstänka att regeringen nu i smyg hoppas på att Danmark i sin tur skärper reglerna för inresa i landet (som av en händelse har danska politiker redan krävt detta), samtidigt som man offentligt fortsätter att demonisera vårt södra grannland.
Stefan Löfven har emellertid fortfarande inte släppt sin naiva vision om att EU skall ta det ansvar han själv gör allt för att slippa behöva ta. Hans senaste försök att få andra länder att ta sitt ansvar™, trots att de tydligt markerat att de inte har för avsikt att göra någonting sådant, är ett förslag om att skrota Dublinförordningen. Denna bör, menar Löfven, ersättas med ett system där migranter får söka asyl i "hotspots" i EU:s närområde.
I sak är förslaget inte dåligt. Problemet är bara att även om det så småningom skulle bli verklighet, skulle detta rimligtvis dröja flera år, och då med allra största sannolikhet först efter att Löfvens vision blivit kraftigt urvattnad. Under tiden väljer så gott som alla EU-länder som berörs av migrantvågen att ensidigt vidta åtgärder som att skärpa sin migrationspoltik och att bygga staket eller stängsel. Att i detta läge vänta på något som i bästa fall kommer att bli verklighet först om lång tid, kan inte kallas någonting annat än vansinne.
Till slut kommer Löfven inte ha något annat val än att genomföra det de facto-asylstopp som Moderaterna föreslog i förrgår. Frågan är bara hur länge det kommer ta för Löfven att inse detta, och hur mycket denna hans lektion i realpolitik kommer att kosta de svenska skattebetalarna.
Läs även:
Den sjätte mannen,
Motpol
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
DN8,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
SvD6,
SvD7,
Exp1
