Det jäser inom Miljöpartiet. Efter regeringens besked att asylpolitiken skall stramas åt har flera medlemmar hoppat av, och krafter inom partiet försöker nu få till en medlemsomröstning för att fälla regeringens förslag.
Om de oppositionella får som de vill vore detta måhända en olycklig utveckling på kort sikt. På lite längre sikt vore det förmodligen emellertid precis vad Sverige nu behöver. Om rebellerna i Miljöpartiet får som de vill skulle detta med allra största sannolikhet leda till att regeringen faller. Detta skulle i sin tur för lång tid framöver göra Miljöpartiet ännu mer omöjligt som regeringsparti än vad det redan är.
När dammet därefter hade lagt sig skulle pressen på Moderaterna och Socialdemokraterna att göra upp sinsemellan öka. Partierna samlar tillsammans med god marginal en majoritet av riksdagens ledamöter bakom sig, och är därtill i praktiken helt eniga om vad som nu måste göras.
Att en sådan blocköverskridande överenskommelse trots detta ännu inte kommit till stånd är en följd av att båda partierna i praktiken låter blockpolitiska hänsyn väga tyngre än omsorgen om Sverige. Om Miljöpartiet gör sig omöjligt som såväl koalitionspartner som samarbetsparti, minskar emellertid risken för att denna låsning består högst betydligt.
Läs även:
Ann-Charlotte Marteus
DN1,
DN2,
Exp1,
Exp2,
Exp3,
Exp4,
Exp5,
Ab1
