I SvD skriver Martin Jönsson om varför publiceringen av en toplessbild på Storbritanniens blivande drottning är ett hot mot pressfriheten. Huruvida Jönsson har rätt i sak skall jag inte fördjupa mig i, men att påstå att en paparazzibild är ett problem i sammanhanget är minst sagt att sila mygg och svälja kameler.
Den svenska presskåren låter sedan flera år folk med extremistiska vänsteråsikter diktera debattens villkor. Spaltmeter efter spaltmeter upplåts åt hatiska radikalfeminister och USA-hatande konspirationsteoretiker med åsikter så extrema och verklighetsfrånvända att de ibland väcker tvivel om upphovsmakarnas mentala hälsa.
Islamismens avfärdas som en marginell företeelse, man ber å demokratins vägnar om ursäkt för varje "avskyvärd" avbildning av Muhammed, invandringen skönmålas och migrationspolitiken framställs som hård och sträng. Då en vuxen afghan påstår sig vara såväl barn som våldtagen, fastän det är uppenbart att han ljuger, ställer pressen sig i kö för att basunera ut hans lögner oemotsagda, i syfte att skapa en opinion för att upphäva Migrationsverkets beslut om utvisning.
I denna kafkaistiska kontext spärras kommentarsmöjligheter och blogglänkar på allt fler artiklar och nyhetskällor. De verklighetsfrånvända extremisterna skall tillåtas förmedla sin världssyn oemotsagda, och de som protesterar avfärdas lättvindigt som näthatare och vuxenmobbare.
Som grädde på moset förolämpar man nu också nyhetskonsumenterna ytterligare en gång med att göra en kovändning i fallet Thomas Quick. Efter att helt okritiskt ha pekat ut Quick som den värsta sortens seriemördare och publicerat smaskiga historier om mord och vallningar, har man numera gjort en u-sväng. Den som idag påstår Quick vara skyldig till ett endaste mord utmålas nu istället lika okritiskt som rättsrötans tjänare.
Martin Jönsson har rätt om att pressfriheten har stora problem. Men problemen går mycket, mycket djupare än en toplessbild.
Uppdatering: "Migrationsverket bör förklara synen på barn" skriver Miljöpartiets Maria Ferm i en debattartikel, och tar ovan nämnda afghanska man som ett av flera exempel. Miljöpartiet borde snarare förklara sin egen syn på barn, till exempel vid vilken ålder man upphör att vara ett. Tror du någon tidning kommer avkräva henne en sådan förklaring?
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
SvD6,
GP,
DN
