2015-11-03

De dolda skatternas tyranni

Vid årsskiftet kommer ett flertal skatter att höjas. Dessa skattehöjningar lär, om ingen sätter stopp för det vansinne som pågår, följas av fler. Statens utgifter kommer nämligen trots dessa skattehöjningar att under 2016 kraftigt överstiga inkomsterna. Vad mer är, Sveriges kommuner och landsting har varnat för att kraftiga kommunala skattehöjningar också är att vänta under de närmaste åren.

Det är därför ännu en gång värt att påminna om att de svenska skatterna inte bara är höga, utan till stor del också dolda. Den som på pappret tjänar 20 000 kr varje månad, har i själva verket en månadslön på 26 284 kr. Av detta belopp försvinner emellertid 6 284 kr (31,42 procent av den officiella bruttolönen) varje månad i form av en dold löneskatt med det missvisande namnet "arbetsgivaravgift"*, utan att arbetstagaren ofta ens är medveten om att detta har skett.

Detta innebär, annorlunda uttryckt, att arbetstagaren i fråga har betalat närmare 24 procent i skatt, redan innan någon skatt officiellt har tagits ut över huvud taget. Därefter tillkommer inkomstskatt, vilket i en genomsnittlig kommun innebär att löntagaren i exemplet ovan måste betala ytterligare 4 218 kr.

Officiellt har därmed löntagaren i fråga betalat 4 218 kr av 20 000 kr i skatt, vilket motsvarar en till synes låg skattesats på ungefär 21 % (betydligt lägre än den kommunala skattesatsen, tack vare jobbskatteavdraget). I själva verket har emellertid en lön på 26 284 kr beskattats med totalt 10 502 kr. Skattesatsen är därmed i realiteten 40 %, eller nästan dubbelt så hög som lönebeskedet låter påskina.

Beskattningen har emellertid inte upphört. När vad som återstår av lönen konsumeras kommer ytterligare dolda skatter tas ut i form av moms. Denna dolda beskatttning varierar med vad som konsumeras. I normalfallet uppgår momssatsen emellertid till 25 %, vilket innebär att 20 % av konsumentpriset utgörs av skatt. Det viktigaste undantaget är boendekostnader, på vilka ingen moms alls tas ut.

De svenska hushållen lägger i genomsnitt ungefär en femtedel av sin disponibla inkomst på boendet. Av de 80 % av den disponibla inkomsten som återstår, kommer emellertid i normalfallet så gott som allt momsbeskattas då dessa pengar konsumeras. Ibland kommer denna momssats vara lägre än 25 %, på annan konsumtion är beskattningen emellertid betydligt högre då punktskatter tillkommer.

Om vi ignorerar dessa skillnader och räknar med att återstoden av lönen läggs på konsumtion av varor med en momssats på 25 %, innebär detta emellertid att återstoden av lönen beskattas med 20 % av 80 % av 15 782 kr (det belopp som återstår efter arbetsgivaravgift och inkomstskatt). I vårt exempel innebär detta en ytterligare beskattning på 2 525 kr, vilket innebär att sammanlagt 13 027 kr har tagits ut i skatt. Totalt uppgår skattesatsen därmed till 49,6 %.

I tabellen nedan återupprepas samma beräkning för ett antal andra lönenivåer. Som synes är den som tror att skatten i Sverige uppgår till ungefär 30 % grundlurad. Detta är inte bara hela poängen med de dolda skatterna, det är därtill hela socialdemokratins essens.

* En del hävdar att arbetsgivaravgiften inte är någon skatt på arbete, eftersom den rent bokföringstekniskt betalas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar emellertid även in inkomstskatten, varför skattesatsen på arbete i så fall är noll procent. En snabb titt på den offentliga sektorns inkomster vederlägger emellertid denna teori tämligen omgående.

Lön (kr)Officiell skatt (%)Löneskatt (%)Total skatt (%)
20 00021,140,049,6
22 00021,840,550,0
24 00022,340,950,4
26 00022,841,350,7
28 00023,241,650,9
30 00023,641,951,2
32 00024,142,351,5
34 00024,642,651,8
36 00025,042,952,1
38 00026,343,952,9
40 00027,644,953,7
42 00028,845,854,5
44 00029,846,655,1
46 00030,847,355,8
48 00031,748,056,3
50 00032,548,656,9

Läs även:
Nima Sanandaji
DN1, DN2, SvD1

18 kommentarer:

  1. Varför sluta där..?
    PrisInflationen är den mest dolda skatten, som straffar spararna.
    Detta kommer ge utslag väldigt tydligt då stat och kommun börjar låna pengar (nya pengar når till slut daglig handel).
    Staten låntar nya pengar i cirkulation->Kommuner->bidragstagare->konsumtion-> ökade priser (skatt på handel som självklart rullas tillbaka till ekonomin igen i ett ekorrhjul) = Prisinflation

    Dock tror jag att Konsumentprisindex(KPI) kommer att viktas om och manipuleras (som det brukar) så det inte visar verklig prisinflation. KPI-måttet är en stor bluff och visar på lägre inflation än vad som är gällande!


    Ju mer förståelsen för ekonomi ökar ju mer avskyr jag politiker.

    SvaraRadera
  2. Så skall vi inte glömma inflationen heller. Har inte kollat på några år men den är inte noll. För några år sedan när jag kollade valutamängden blev det cirka 7% de senaste 10 åren. P-böter och vägskatt etc räknar jag också som indirekt beskattning.
    Om man räknar samman allting lär de flesta nog komma upp i kanske 70% eller mer.

    Tack för en fantastiskt intressant blog!

    SvaraRadera
  3. P.S.

    Sedan skall ju allting vägas mot vad man får för skatte-uttaget också.
    Själv gissar jag att det endast finns en cirka 60% effektivitet i systemet normalt.
    I dessa dagar är ju systemet dysfunktionellt helt tydligt så frågan om effektivitet har ju nästan blivit obsolet.

    D.S.

    SvaraRadera
  4. Tack! Vad inflation beträffar så rekommenderar jag som vanligt guld. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja för att bevara värde över längre tid. Daglig handel kan du inte hedga inflation med guld. Därför är det en dold skatt som drabbar alla och speciellt de med minst inkomst.

      Själv har jag guld och silver i hedge mot ev. hyperinflation.

      Radera
  5. Totalt ovetande om ekonomi men vi satt och diskuterade en kväll. Om man tjänar för lite kan man ju söka bidrag X,Y,Z. Vad skulle hända om man en person som gick på tillfälliga påhugg slapp skatta upp till en nivå motsvarande netto på det existensminimum det sociala sätter och i gengäld fick man inga bidrag?

    SvaraRadera
  6. Sedan har vi ju också en massa andra skatter, t ex bensinskatt, energiskatt, fordonsskatt, alkoholskatt mm mm i en hel evighet. Och MP har ju nu upptäckt att bredband tydligen inte är beskattat. Hu så hemskt!!
    Dessutom betalar vi väl också moms på åtminstone en del av dessa skatter.
    /Karin

    SvaraRadera
  7. Som ägare i fåmansaktiebolag har jag endast kapitalinkomst (30% skatt) så någon arbetsgivaravgift blir det inte. Några små allmosor i pension från staten blir det så småningom så det gäller att ha sett om sitt hus innan dess.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nach jedem des seines som man säger.

      Radera
  8. För min del ligger gränsen på vad jag är villig att betala på c:a 50% (ie, kommunalskatt+moms). Hittils har jag helt enkelt skaffat avdrag och/eller minskat arbetstid när jag gått över gränsen för statligt skatt. Nu har jag förberett med företag så om kommunalskatten ökas kommer jag sluta lönearbeta och dra pengarna därigenom som konsult istället för att minska till vinstbeskattning istället.

    Jag är villig att betala för välfärd och gemensamma försäkringssystem där alla bidrar med sin bit, men väljer politikerna att drastiskt förändra kostnaderna för eller innehållet i dessa system så får de leta upp någon annan som betalar för jag tänker inte göra det.

    SvaraRadera
  9. Yes, moms på punktskatter är ju praxis. Köper du el för 100kr exkl moms, tillkommer säg 20kr i moms, och sedan 25 procent moms på det. Snyggt!

    SvaraRadera
  10. Är det verkligen så att man inte betalar någon skatt på boendet? Har för mig att bostadsrättsföreningar betalar skatt och att en del av månadsavgifterna går åt till skatt. Det skulle inte heller förvåna mig om en del av hyran i hyresrätter går åt till skatt. De dolda skatterna och det långt högre skattetrycket än de ca 30 procenten i kommunalskatt som syns på lönebeskedet diskuterade jag redan för minst 15 år sedan med en kollega.

    SvaraRadera
  11. Jag planerar också att gå ner i arbetstid för att slippa den statliga inkomstskatten. Som någon skrev innan så är det rimligt att betala ganska mycket i skatt under förutsättning att alla andra också gör det, man får ju fortfarande en hel del tillbaka i form av skolor och liknande, men att betala statlig skatt, det är ju orimligt. Tycker det är bra att fler tänker på att gå ner i arbetstid och visa lite civil olydnad genom att inte bidra för fulla muggar till ekorrhjulet.

    SvaraRadera
  12. Folks medvetande om detta skull snabbt uppdagas om man fick ut hela sin lön den 25:e, i exemplet de 26284:- som arbetstagaren kostat företaget. Sen den 12:e skulle då 10502:- betalas in till staten.

    Ovanpå detta skulle alla priser redovisas som nettopriser och när man kommer till kassan plussas det på 25% i moms.

    Om det skulle vara så här skulle det ganska snart bli stora protester över de stora belopp som alla får betala i skatt.

    SvaraRadera
  13. Erik Lindqvist5 april 2016 20:37

    Vem av arbetsgivaren och arbetstagaren som betalar påverkar inte huruvida arbetsgivaravgiften bör betraktas som skatt eller inte, det är helt riktigt. Dock finansierar arbetsgivaravgiften socialförsäkringssystemet (ålderpension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, a-kassa) och förmånerna där ökar med inkomsten (upp till 7,5 basbelopp). Det är svår att fastställa exakt hur stor del av arbetsgivaravgiften som tillgodofaller arbetstagaren, men det ligger omkring 75% (dock beskattas såklart inkomster från socialförsäkringssystemet). Upp till 7,5 basbelopp har arbetsgivaravgiften alltså främst karaktären av en obligatorisk inkomstförsäkring, inte en skatt. Måhända en marginell skillnad för en övertygad libertarian, men inte för en nationalekonom, och heller inte (uppenbarligen) för de flesta väljare.

    SvaraRadera
  14. Erik Lindqvist:
    Och en stor del av skatten är en "obligatorisk sjukvårdsförsäkring". Skall denna inte heller räknas som skatt menar du?

    Därtill kommer såklart att en del har väldigt trygga arbeten medan andra har mindre trygga. En del skaffar barn, andra gör det inte. Vissa är ofta sjukskrivna, andra är det sällan.

    Det innebär att en del har mycket större nytta av denna "obligatoriska inkomstförsäkring" än andra. Det sker med andra ord en ofrivillig omfördelning av arbetsinkomster, eftersom denna så kallade försäkring precis som du påpekar är obligatorisk. Detta följer inte av någon nationalekonomisk nödvändighet, det följer av beslut som har fattats på ideologisk grund.

    Jag har inte påstått att skattepengarna eldas upp eller endast används till sådant som aldrig ligger i skattebetalarens intressen. Vad som sker dock att staten (eller kommunen eller landstinget) genom skatt övertar makten över hur en stor del av löntagarnas inkomster skall användas.

    SvaraRadera
  15. Erik Lindqvist6 april 2016 00:45

    "Och en stor del av skatten är en "obligatorisk sjukvårdsförsäkring". Skall denna inte heller räknas som skatt menar du?"

    Jo, landstingsskatten är just en skatt och inget annat. Skillnaden ligger i kopplingen mellan inbetalning och förmåner. I Sverige har alla invånare tillgång till samma sjukvård oavsett hur mycket landstingsskatt de betalar. Dock är ersättningsnivån i socialförsäkringarna kopplade till inkomst - om din inkomst är låg är också ersättningen låg.

    Vi är överens om att värdet socialförsäkringarna varierar mellan individer beroende på risk för sjukdom, arbetslöshet och förväntad livslängd (det var därför jag skrev att värdet är svårt att beräkna exakt). Eftersom det finns en betydande osäkerhet om t ex livslängd är dock värdet av en ålderpensionsförsäkring stort för de allra flesta (även om den är obligatorisk).

    Självklart kan man vara emot obligatoriska socialförsäkringar, både i princip och hur systemet är utformat i praktiken. Min invändning på blogginlägget gällde beskrivningen av arbetsgivaravgifter som en skatt i sin helhet. Det finns dock flera nationalekonomiskt baserade argument för obligatoriska socialförsäkringar. T ex har många människor har svårt att planera för framtiden och värdera risker korrekt.

    SvaraRadera
  16. Det går naturligtvis att finna nationalekonomiska argument för obligatoriska socialförsäkringar. Det går dock även att finna nationalekonomiska argument emot.

    Men om vissa människor måste skyddas från sin egen dåliga förmåga till riskvärdering och planering, varför skall de i så fall få rösta i allmänna val, och därmed utöva makt över andra?

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.