2016-03-13

Något om liberalismen, konservatismen och Hayek

Liberalismen och konservatismen har de senaste åren allt oftare utmålats som varandras direkta motsatser i svensk samhällsdebatt. Huruvida detta är sant eller inte går i någon mening inte att svara på, eftersom båda begreppen används väldigt luddigt.

Begreppet konservatism syftade ursprungligen på ett motstånd mot samhällsomstörtande experiment likt den franska revolutionen (och det terrorvälde som följde på denna), men används ofta i betydelsen reaktionär framstegsfientlighet. Begreppet liberalism har å sin sida kommit att användas för att beskriva allt från en nattväktarstat till Folkpartiets ständigt ökande krav på förmynderi, statliga regleringar och inskränkningar av äganderätten.

De senaste åren har hätska bataljer utspelat sig mellan svenska debattörer som kallar sig själva för liberala respektive konservativa. Därtill har en del socialliberaler, omedvetna om bjälken i det egna ögat, gjort märkliga utspel om att begreppet liberalkonservatism skulle vara en självmotsägelse. Allt detta vittnar om att svenska borgerliga debattörer har läst alldeles för mycket Myrdal och alldeles för lite Hayek.

Friedrich [von] Hayek är ett av den österrikiska ekonomiska skolan stora namn. Hans frihetspatos var till sin natur inte principiellt, utan snarare påtagligt utilitaristiskt. Har var noga med med att poängtera att han inte var konservativ, men lyfte inte desto mindre fram samme Edmund Burke som ofta kallats för konservatismens fader som en av sina förebilder. Detta är inte särskilt förvånande, givet vad Hayek faktiskt stod för.

I sitt magnum opus Frihetens grundvalar gör Hayek observationen att den ideologi som ryms under begreppet "liberalism" egentligen är två ideologier. Den ena är den franska skola som Hayek kallar för rationalistisk. Enligt denna skola bör det upplysta samhällets skapas på rationalistisk grund, det vill säga planeras fram. Detta angreppssätt är, menar Hayek, dömt att misslyckas.

I motsats till denna franska tradition står den andra liberala inriktningen, nämligen den skotska (eller brittiska) skolan. Enligt denna idétradition, som Hayek själv ansluter sig till, är de vetenskapliga, intellektuella och tekniska framsteg som har skapat civilisationen och dess välstånd omöjliga att planera fram. De har växt fram organiskt i samspelet mellan människor, ofta sådana som varken har känt varandra eller varit samtida.

Civilisationen är, enligt denna skola, resultatet av kunskapsöverföring mellan generationerna och att idéer på ett närmast evolutionärt sätt har tävlat med varandra. De idéer som har gett för människor önskvärda resultat har både spridit sig och fått brett genomslag.

Dessa idéer har ibland uppkommit av en slump, andra gånger genom att olika personer testat olika vidareutvecklingar av tidigare idéer och genom att ett stort antal människor oberoende av varandra har bidragit, utan någon egentlig föreställning om vad slutresultatet skulle bli. Kort sagt, processen är alldeles för komplex och oförutsägbar för att kunna planeras.

Det är här friheten kommer in i bilden. Ju mindre fritt ett samhälle är, desto mindre utrymme finns för att experimentera med nya idéer. Därför, menar Hayek, måste ett samhälle erbjuda största möjliga frihet för att möjliggöra civilisationens framåtskridande. Det är endast genom att låta idéer växa fram spontant och utan politisk styrning som civilisationens framåtskridande är möjligt.

De innovationer människor använder sig av, de seder de följer och och normer de upprätthåller kan nämligen ofta inte förklaras av samma människor. Dessa innovationer kan te sig tekniskt obegripliga och dessa normer och seder kan te sig godtyckliga och meningslösa men, observerar Hayek, detta är heller inget problem.

Dessa innovationer, seder och normer lever nämligen i regel kvar därför att de har gett goda resultat. De har fått fäste av en anledning och de har konkurrerat ut andra innovationer, seder och normer eftersom de har visat sig fungera bättre. Därför, menar Hayek, är det viktigt att respektera dessa idéer, även om man faktiskt inte kan förklara dem.

Denna syn är på många sätt konservativ, men bottnar inte i en vilja att frysa utvecklingen. Tvärtom, vad Hayek vill är att maximera samhällets utvecklingsmöjligheter. För att en sådan utveckling skall vara möjlig måste man dock både respektera de framsteg som redan har gjorts och tillåta dessa att utvecklas till någonting ännu bättre i lugn och ro. Att försöka styra eller planera processen kommer däremot, menar Hayek, inte bara att misslyckas. Det kommer dessutom att hindra framåtskridandet.

Den skotska skolan bidrog till den industriella revolutionen. Den franska skolan ledde till en helt annan sorts revolution, nämligen den franska. Den franska idétraditionen dog dock inte med det terrorvälde som följde på denna revolution, utan är fortfarande en högst levande kraft i Frankrike.

Den manifesterar sig i en stor fransk offentlig sektor. Den manifesterar sig i den franska form av blandekonomi som går under namnet dirigisme. Den manifesterar sig i den franska ambitionen att transformera EU till en europeisk superstat och den manifesterar sig i den katastrofala valutaunionen EMU.

Motsättningarna mellan den skotska liberala traditionen och konservatismen har med tiden kommit att överdrivas kraftigt. Den franska liberala traditionen, däremot, genomsyrar socialliberalismens, socialismens, och den skogstokiga nyvänsterns allt annat än blygsamma ambitioner om att "bygga en bättre värld".

Denna idétradition är samhällsomstörtande, den föraktar tidigare generationers framsteg, den anser sig vara universell och den bottnar i övertygelsen att det goda samhällets kan planeras fram. Den franska idétraditionen är, kort sagt, både obehaglig och farlig.

5 kommentarer:

  1. Det där kvittret:

    Morgan Johanssons utspel
    är numera så baghdadbobiska
    att jag börjar garva varje
    gång han talar"

    världsklass, med stort garv - därför läggdags,
    Morgan, den ädle lille folkhälsominisitern, det är inte
    annat än att man börjat tycka om honom lite /sympatisera)
    när han står där i etermedia och ser lite folkilsken ut,
    småmorrar blänger och ger alla ett onda ögat. S.W

    SvaraRadera
  2. Det här tror jag att du finner intressant: http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/eu/9790932/Europes-dogmatic-ruling-class-remains-wedded-to-its-folly.html
    Inte mindre aktuellt trots att den nu har några år på nacken.

    Jag gillar Oborne. Och jag tror definitivt att han har en poäng där han säger att skillnaden mellan UK och kontinenten:

    "The problem is that European and British leaders tend to come from rival intellectual traditions. In Britain, empiricism – most closely associated with Hume, though its roots can be traced back to William of Ockham and others – is the native inheritance. Empiricism insists that all knowledge of fact must be based on experience. Most European schools of philosophy claim the exact opposite, namely that ideas are the only things that truly exist. This school of metaphysical idealism can be traced back through Hegel (for whom history itself is the realisation of an idea) and Kant to Plato."

    Och när man, som han säger i inledningen, låter ideologin styra över empirin, (kan) det gå käpprätt åt helvetet. Det är därför som UK inte har drabbats av vare sig fascism eller kommunism - starka ideer - utan "plod on" med sitt "small c conservatism".

    SvaraRadera
  3. Den amerikanska klassiska liberala traditionen liknar ju i mycket den franska. Idén med en rationellt konstruerad konstitution är i ju princip motsatsen till den Hayekianska idén. Jag har för mig att Hayek skriver om just den speciella situationen i Amerika men jag minns tyvärr inte exakt detaljerna.

    Trots sin rationella konstruktion så har ju i mycket Amerika varit den mest framgångsrika nationen när det gäller att värna om 'friheten'.

    Min tanke är att det måste finnas något mellan den rationella traditionen och de evolutionära. Vad händer ifall det vad Hayek kallar 'the extended order' kollapsar till exempel?

    Jag vill tillägga att jag verkligen uppskattade din text, samt att jag verkligen uppskattar Hayek. Läser för tillfället "The fatal Conceit" och kan rekommendera Matt Ridleys "The evolution of everything" ifall du inte läst den.

    Vänligen,
    Martin

    SvaraRadera
  4. Martin: Kul att du gillade texten!
    Vad ett mellanting mellan den franska och den skotska traditionen beträffar så är det nog just en sådan du finner i USA. Amerikanerna lät sig definitivt förföras av mycket i den franska. Idéerna från Skottland utövade dock också stort inflytande på dem och dessutom var (och är) de djupt rotade i en anglosaxisk idétradition rent allmänt.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.