2016-05-15

Opportunismen efter åsiktskorridoren

Att åsiktskorridoren till slut rasade som det fuskbygge den var innebar givetvis en stor förbättring till det bättre. Formerna för processen tenderar emellertid med jämna mellanrum att fylla mig med en viss avsmak.

Politiker som Mehmet Kaplan och Yasri Khan satt länge säkert. De granskades inte av journalister, och de debattörer som påpekade det orimliga i deras förehavanden misstänkliggjordes eller smutskastades. När denna denna linje abrupt övergavs följde detta tätt inpå att regeringen efter en lång tid av verklighetsförnekelse under hösten till slut blev så illa tvungen att lägga om politiken.

Det var först efter denna panikslagna politiska handbromsvändning som namnkunniga journalister och samhällsdebattörer började skriva om de problem, målkonflikter och stora offentliga utgifter som åratal av politisk verklighetsflykt hade lett till. Man insåg plötsligt, närmast över en natt, att många av de debattörer man ägnat åratal åt att smutskasta och demonisera haft rätt hela tiden.

Detta var dock inget man hade för avsikt att erkänna. Efter att ograciöst ha hoppat på tåget i farten agerade man som om man under ordnade former gått på redan vid startstationen. De många åren av förnekelse och plump smutskastning valde man att rationalisera bort fullständigt. Det är svårt att läsa ett reportage som Kvällspostens "Hatet mot svennarna" utan att påminnas om detta.

Det i grunden både läsvärda och angelägna reportage tenderar närmast att framstå som opportunt och falskt. Inte för vad som står i det, men för när det publiceras. Vad som står i reportaget är välkänt för alla insatta och publiceringen borde ha skett redan för flera år sedan, men så sent som 2015 vore en text som denna praktiskt taget otänkbar. Hade däremot exakt samma text då återfunnits i alternativmedia hade varken indignationen den gav upphov till eller smutskastningen av publikationen och textförfattaren känt några gränser.

Någonting liknande kan sägas om den signerade ledare i DN i vilken Erik Helmerson nyligen tämligen bryskt avfärdade Soraya Posts och Hans Caldaras anklagelser om att förbudet mot att tigga och samla burkar under Eurovisionfirandet i Kungsträdgården skulle vara rasism. Helmerson har fått mycket beröm för sin text, men själv finner jag den på många sätt problematisk.

I texten baserar Helmerson sin argumentation på att samma regler måste gälla för alla, vilket naturligtvis en utmärkt ledstjärna. Problemet med detta är bara att föreställningen att samma regler för alla och likhet inför lagen är någonting som inte bör gälla har genomsyrat samhällsdebatten de senaste åren.

I stället har man argumenterat för "positiv särbehandling" och vad som i praktiken varit särlagstiftning. Man har krävt större respekt för islam än för kristendomen. Man har krävt att invandrare som beter sig illa eller bryter mot lagen skall straffas lindrigare än svenskar. Man har krävt att den grupp som på nyspråk kallas "EU-migranter" inte skall straffas då denna ockuperar mark. Et cetera.

Ironiskt nog har kraven på olikhet inför lagen motiverats med att förslagen påstås garantera "alla människors lika värde". Bakom denna lika tomma som oförklarade fras har vilka självmotsägelser som helst tillåtits gömma sig, utan att några följdfrågor någonsin har ställts.

En plötslig hänvisning till att samma regler måste gälla för alla innebär därmed ett ganska abrupt brott mot den linje som gällt tidigare. Vad mer är, Helmersons argumentation vore precis lika giltig om föremålet för denna hade varit ett generellt tiggeriförbud, komplett med stränga straff för den som bryter mot det. Ett sådant förslag hade dock knappast resulterat i en DN-ledare som avfärdade de ofrånkomliga rasismanklagelserna med en hänvisning till att reglerna gällde lika för alla.

Faktum är att arrangörernas beslut att förbjuda tiggeri i Kungsträdgården bör problematiseras av den enkla anledningen att dessa så markant avviket från de regler som gäller i samhället i stort. Tiggarna från Rumänien och Bulgarien är idag ett stående inslag i den svenska stadsbilden. De sitter utanför alla välbesökta affärer, de utgör ofta ett direkt enerverande inslag på stationer och perronger och de drar sig inte för att gå in på restaurangernas uteserveringar och tigga av de betalande gästerna.

Den som uttalar irritation över detta får kallt räkna med att bli rejält misstänkliggjord och påhoppad. När det kommer till det kändistäta Eurovisionsfirandet och allt vad detta betyder för besöksnäringen gäller dock plötsligt helt andra regler. Detta gör också Helmersons specifika hänvisning till att samma regler skall gälla för alla högt problematisk.

Läs även:
Motpol
DN1, DN2, SvD1, Exp1

3 kommentarer:

  1. Hej.

    Jag har levt halva mitt liv i områden som Seved. Den bilden Expressen visar är en försköning, och kunde lika gärna skrivits om Tensta eller Ronna 1996. Det är som du säger inget annat än feg opportunism och ett skapande av ett alibi, om så bara för Expressens eget samvete, att man nu skriver alls över hur många delar av Sverige inte tillhör Sverige, annat än när bidrag skall betalas ut.

    Nästa steg, hoppas och anser jag, är för fria media (jag föredrar den termen framför alternativmedia) att visa att debatten skall handla om konkreta lösningar, oavsett hur hårdhänta eller inte dessa behöver vara. Bidragsmedia kommer nämligen att vilja ha en metadebatt om skuldbördan: var det Bengt Westerbergs fel, eller Palmes, eller Reinfeldts, eller... Bättre att vi driver debatten i riktning mot vad som måste till för att lag och ordning skall gälla lika i hela landet.

    Personligen hade jag hållit för sant att Sverige som land behöver implementera ett program i stil med Rudi Guilianis (stavning?) 'Operation: Zero Tolerance' (hette den väl?, minnet sviker). Ovillkorlig deportation efter avtjänat straff i arbetsläger är en annan möjlighet som definitivt hade skapat snabb kontroll efter inledande motstånd. Förslag som dessa kan betraktas som mer eller mindre seriösa och genomtänkta, men de måste fram för att vi inte skall fastna i ältande av exakt vems brödsmula som är vems, för att använda en liknelse: det är ju skärbrädan och diskbänken som skall städas, inte smulorna som skall identifieras.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera
  2. Förra året var det någon som i det här kommentarsfältet undrade hur de ens kunde känna till de svenska småorterna. Jag svarade att det löser man lätt med google maps, street view och facebookgruppskoordinering. Det är solklart att det är organiserat, romer har också iPhones.

    Det var innan tiggeriets organisering blev allmänt vedertagen sanning och min kommentar förblev opublicerad.

    Alla är vi mottagliga för åsiktskorridorens fluktuerande gränser.

    SvaraRadera
  3. Det kanske är med dagens moral som med vad som kallas "seriell monogami", dvs man får ligga med vem man vill, fast bara med en i taget.

    På samma sätt kan man tydligen anse sig vara fullt konsekvent, och inte alls skenhelig, om man håller ordentligt fast vid åsikter som accepteras av majoriteten just då.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.