Mer om invandrares överrepresentation i brottslighet

Frågan om invandrares överrepresentation i brottslighet är infekterad, något som nyheten om att Ann Heberlein ämnar skriva en bok saken nyligen påmint om. "Argumenten" (det vill säga svepskälen) som framförs mot att ta fram sådan statistik varierar. Ibland hävdas att det centrala är brottslingarnas kön, andra gånger poängteras att vi redan vet hur det befinner sig.

Med det senare argumentet åsyftas ofta Brå-rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet från 2005. I denna redogörs för i vilken omfattning inrikes födda med inrikes födda föräldrar, utrikes födda samt inrikes födda med en eller två utrikesfödda föräldrar har varit misstänkta för diverse brott.

Huruvida den tretton år gamla rapporten fortfarande ger en bra bild av läget vet vi inte. Det är dessutom värt att poängtera att vad som redovisas i denna är misstanke om brott, inte fällande domar. Då politikerna kommit fram till att medborgarna ej behöver någon bättre eller uppdaterad statistik på området, är det dock intressant att se vilket resultat som erhålls under förutsättningen att den överrepresentation i brottslighet bland utrikes födda samt barn till utrikes födda som redovisas i rapporten stämmer.

I december 2016¹ utgjordes Sveriges befolkning av 9 995 153 personer, av vilka 1 784 497 var födda utomlands och varav 1 275 618 tillhörde den kategori som i Brå-rapporten kallas "invandrares barn" (svenskfödda med en eller två utrikes födda föräldrar). Om ingen av dessa grupper hade varit överrepresenterad i brottslighet skulle utrikes födda respektive "invandrares barn" således stå för 17,9 respektive 12,8 procent av brotten.

På sidan 41 i rapporten återfinns en tabell, i vilken andelen misstänkta för diverse brott redovisas för grupperna "födda i Sverige med svenska föräldrar", "invandrares barn" samt "utrikes födda". Om dessa siffror ger en rättvisande bild av i vilken omfattning grupperna gör sig skyldiga till brott idag, kan siffrorna kombineras med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik för att erhålla hur stor procentandel av de olika brottstyperna som begås av de olika grupperna.

Resultatet redovisas i tabellen nedan. I kolumnen "Sv" redogörs för andelen brott (mätt i procent) som enligt detta sätt att räkna begås av inrikes födda med inrikes födda föräldrar. I kolumnerna "Inv", "Inv:s barn" och "Inv/Inv:s barn" återfinns motsvarande siffror för grupperna "utrikes födda", "invandrares barn" samt summan av de två senare grupperna. I de fall överrepresentationen motsvarar en majoritet av de begångna brotten är siffran markerad med rött.

Brottstyp	Sv	Inv	Inv:s barn	Inv/ Inv:s barn
Samtliga brott	52	33	15	48
Brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB)	48	36	16	52
* Dödligt våld och försök till mord och dråp	42	41	17	58
* Misshandel, grov misshandel	48	36	15	52
Brott mot frihet och frid (4 kap. BrB)	47	38	15	53
* Hemfridsbrott, olaga intrång	54	28	18	46
* Olaga hot	42	42	16	58
* Ofredande	49	35	15	51
Sexualbrott (6 kap. BrB)	47	40	13	53
* Våldtäkt/försök till våldtäkt	36	51	13	64
Stöld, rån och andra tillgreppsbrott, 8 kap. BrB	48	35	17	52
* Rån	39	39	22	61
* Tillgrepp av bil	56	21	22	44
* Inbrott i bostad	56	23	21	44
* Stöld i butik, varuhus	43	43	15	57
Bedrägeri: Bedrägeri, förskingring, trolöshet etc. 9-11 kap. BrB	51	33	16	49
Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB	57	24	19	43
Förfalskningsbrott, 14 kap. BrB	51	32	17	49
Brott mot allmän verksamhet (17 kap. BrB) t.ex. våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd	47	36	18	53
Brott mot vapenlagen	51	27	22	49
Brott mot lagen om förbud betr. knivar m.m.	51	27	22	49
Trafikbrottslagen utom rattfylleri	49	34	17	51
Rattfylleri (Rattfylleri, grov rattfylleri/inkl under påverkan av narkotika)	61	22	17	39
Brott mot narkotikastrafflagen	52	27	21	48

Det är i sammanhanget värt att påpeka att av de utrikes födda är en tredjedel födda i EU eller Norden. Dessa är sannolikt inte särskilt överrepresenterade i brottslighet, varför överrepresentationen bland asylinvandrare torde vara betydligt högre än vad Brå-rapporten antyder².

---

¹ SCB har ännu inte släppt motsvarande siffror för år 2017.

² En annan fingervisning om att överrepresentationen är större än vad tabellen ovan ger vid handen fås av det faktum att 53 procent av de grova brottslingarna på svenska fängelser år 2010 var födda utomlands.