Under fredagen väckte en desperat Morgan Johansson viss uppmärksamhet då han (i ett utslag av vad som för övrigt rimligtvis måste vara ministerstyre) tillkännagav att regeringen ämnade placera asylsökande i tomma fängelser.
Kriminalvården säger sig nu (förutsatt att man först – och inom myndighetens befintliga budgetramar – uppför baracker på sina ägor) kunna erbjuda Morgan Johansson 800 platser. Detta hade förr om åren varit ett icke oansenligt tillskott i sammanhanget.
För närvarande söker emellertid ungefär tusen (eller för att vara mer exakt, 972) personer asyl i Sverige varje dygn. För Morgan Johanssons del innebär detta att Kriminalvårdens diversifiering av verksamheten ger honom en andhämtningspaus på 19 timmar och 45 minuter.
Vad de övriga åtgärder som regeringen och myndigheterna planerar beträffar, ser det inte särskilt mycket bättre ut. Det tilltänkta tältlägret i Kramfors skulle ge regeringen en respit på två dagar. Den tilltänkta kåkstaden på Rinkabyfältet utanför Kristianstad skulle ge regeringen arbetsro i halvannan vecka. Tio dagar efter att befolkningen i Kristanstads kommun plötsligt hade ökat med tolv procent, skulle regeringen emellertid behöva återupprepa proceduren i någon annan kommun.
Det är genom att vidta dessa panikåtgärder som Stefan Löfven anser sig "ta ansvar". Det är detta sömngångaraktiga gripande efter varje tänkbart (och otänkbart) halmstrå som regeringen kallar för att bringa "ordning och reda". Man behöver vara såväl kroniskt "faktaresistent" som fullfjädrad "statistikskeptiker" för att inte förstå att det hela kommer ta en ände med förskräckelse.
Läs även:
Motpol,
Den sjätte mannen
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SVT1,
SR1
