I såväl Svenska Dagbladet som Dagens Nyheter har man under dagen kunnat läsa att Tyskland öppnar för att framöver ta emot en halv miljon asylsökande per år.
Nyheten har under dagen hunnit med att toppa båda tidningarnas förstasidor. I Svenska Dagbladets version kan man läsa att vi i "Sverige inte talat om tillnärmelsevis lika stora skaror migranter som [i] Tyskland". I Dagens Nyheters version betonas att "Tyskland tar emot förhållandevis fler flyktingar eftersom man är ett rikt land". Budskapet går inte att missförstå: tyskarna öppnar sina hjärtan.
Vad båda tidningarna undviker att ta upp är emellertid att den tyska befolkningen är mycket större än den svenska. Den svenska befolkningen (9 801 616 personer) motsvarar bara ungefär tolv procent av den betydligt större tyska (81 083 600 personer). Den till synes imponerande siffran 500 000 asylsökande motsvarar därför, omräknat till svenska förhållanden, bara tolv procent av detta tal, det vill säga 60 000 personer.
Detta är färre än antalet asylsökande som tog sig till Sverige under 2014. Det är också färre än antalet asylsökande som väntas ta sig till Sverige i år. Vad mer är, siffran 500 000 nämns som ett övre tak. Just nu överstiger antalet asylsökande räknat på årsbasis denna siffra, vilket enligt landets vice förbundskansler gör intergrationsproblemen alldeles för stora för att detta skall kunna fortsätta. Detta trots att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är avsevärt mindre i Tyskland än i Sverige. Annorlunda uttryckt, den tyska integrationspolitiken fungerar mycket bättre än den svenska.
Talet om att antalet asylsökande som tar sig till Sverige inte handlar om "tillnärmelsevis lika stora skaror migranter" är med andra ord bara korrekt om man fullständigt ignorerar det faktum att den tyska befolkningen är mer än åtta gånger så stor som den svenska. Därtill tyder den underförstådda implikationen, nämligen att tyskarna öppnar sina hjärtan mer än svenskarna, på en grundläggande brist på matematisk förståelse.
Vad de tyska politikerna egentligen säger är att de finner en asylpolitik som den svenska ohållbar, trots landets betydligt bättre förutsättningar för att föra en sådan politik. Att de svenska journalisterna inte tycks förstå detta säger en hel del om vidden av det postmoderna tillstånd som präglar den svenska journalistiken.
Tidigare i ämnet:
Nej, Tyskland är inte någon "humanitär stormakt"
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
Exp1