Fler än tusen personer söker just nu asyl i Sverige varje dag, en siffra som på årsbasis motsvarar fler än 360 000 individer. Detta innebär inte bara en enorm påfrestning för det svenska samhället utan kommer också, om det fortgår, innebära enorma och långvariga konsekvenser för bland annat de svenska statsfinanserna.
Om detta fortsätter kommer bristen på bostäder inom kort börja få konsekvenser långt värre än vad som redan är fallet idag. Om detta fortsätter kommer arbetslösheten och bidragsberoendet att skjuta i höjden. Detta kommer i sin tur (såvida inte en rödgrön regeringen över vilkens ekonomiska politik Vänsterpartiet har vetorätt börjar slakta heliga vänsterkor) att leda till enorma underskott, vilka måste täckas med lån och kraftiga skattehöjningar.
Sverige står med andra ord inför enorma så kallade "utmaningar". Regeringen måste inom kort välja väg (vilket i klartext betyder genomdriva ett flertal kontroversiella beslut) för att inte totalt tappa kontrollen över utvecklingen. Allt detta lyser emellertid på ett direkt spektakulärt sätt med sin frånvaro i den svenska samhällsdebatten.
Under helgen befann jag mig på en plats där TV:n stod på nästan jämt, och även jag som i oräkneliga blogginlägg kritiserat SVT för dess oförmåga att leva upp till objektivitetskravet blev närmast chockad av vad jag såg. Den postmoderna nyvänsterns världssyn genomsyrade program efter program, alldeles oavsett om programmets tema var samhälle, underhållning eller regionala reportage.
Det är emellertid i public services förment objektiva nyheter som bristen på verklighetsförankring just nu är som mest bisarr. Samtidigt som antalet asylsökande nått en nivå som på årsbasis med god marginal överstiger 300 000 personer, har det i flera sändningar varit inslag om till exempel spelproblematik som under veckan blivit huvudnyheter. Samtidigt som antalet asylsökande på hemmaplan blivit ohållbart, är det främst situationen i länder som Kroatien, Ungern och Österrike som blivit föremål för fördjupande reportage på migrationens område.
Vad som däremot sker i Sverige reduceras till notiser. De siffror (eller "volymer" om man så vill) som just nu får marken att gunga under såväl Migrationsverket som regeringskansliet avhandlas endast i förbigående, utan problematiseringar eller analyser. Ingen politiker har ställts till väggen om hur vi nu skall lyckas vända den misslyckade svenska integrationspolitiken, var de asylsökande skall bo eller om det egentligen är realistiskt att ta emot så många. Om någon fördjupande rapportering över huvud taget sker, har denna i påfallande hög utsträckning utgjorts av solskenshistorier som varit allt annat än representativa för verkligheten i stort.
Parallellt med detta tycks den så kallade oppositionsledaren se det som sin huvuduppgift att under neurotiska former ständigt förhålla sig till Sverigedemokraterna. Parallellt med detta åker statsministern till Wien. Där arbetar han förvisso oförtrutet vidare med att försöka få sina extremt verklighetsfrämmande önskedrömmar om ett jämnare asylmottagande att gå i uppfyllelse. När svenska nyhetskanaler rapporterar om saken sker detta emellertid genom att de visar hur han på en presskonferens håller ett tal om vikten av just en sådan hårdreglerad arbetsmarknad som visat sig bädda för integrationsfiaskon som det svenska.
Sverige är ett land där en extremt dramatisk utveckling som lär få långtgående konsekvenser tycks gå journalistkåren helt förbi. Sverige är ett land där oppositionen inte bara ägnar sig åt spelteori, utan därtill tycks föredra att det går så illa som möjligt under innevarande mandatperiod i hopp om att detta skall stärka deras chanser att få återkomma till makten under nästa.
Sverige är ett land vars regering inte förstått situationens allvar. En regering som låter sig styras av rent önsketänkande. En regering vars ena parti gjort det till sin huvudfråga att med näbbar och klor försvara en ohållbar invandringspolitik, och vars andra parti inte förstått att det är just det egna partiets politik som ligger bakom det svenska integrationsmisslyckandet.
Sverige är ett land utan probleminsikt. Sverige är ett land i långt gången förnekelse.
Läs även:
Anna Dahlberg,
Magnus Nilsson,
Motpol
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
Ab1,
Exp1,
Exp2,
Me1
