Vad som lyser med sin frånvaro i såväl frågeställningen som analysen är vad som egentligen menas med "ökat flyktingmottagande". Avses till exempel mottagandet på årsbasis, eller mottagandet som det ser ut just nu? Frågeställningen är högst relevant, för den förändring som skett i opinionen avser den förändring som skett mellan två undersökningar under året. Den ena utfördes under februari och den andra under september. Sedan februari har asyltrycket på Sverige ökat dramatiskt, någonting som många av de svarande förmodligen inte var på det klara med och vilket Ipsos sannolikt inte heller brydde sig om att informera dem om.
Klart är att den skamlösa agendajournalistik som inte minst just DN har ägnat sig åt på sistone säkerligen kan ha påverkat opinionen. Parallellt med denna utveckling har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat drastiskt, och uppgår nu till tusen personer om dagen. Om detta håller i sig kommer med andra ord antalet asylsökande på årsbasis öka till runt 365 000 personer.
I detta läge måste man fråga sig vilka volymer de som säger sig vilja se ett "ökat flyktingmottagande" verkligen anser lämpliga. Anser de 500 000 asylsökande om året vara en lämplig nivå? Är det snarare en miljon asylsökande om året de har i åtanke? Eller kan det måhända vara så att en stor del av de svenskar som står för den ökning som DN rapporterar om, i själva utgörs av förvisso välmenande men när det kommer till kritan politiskt okunniga människor? Människor som måhända inte ens känner till att tusen personer just nu söker asyl i Sverige varje dag, och som därför inte reflekterat över vad detta egentligen innebär?
Om vi för ett ögonblick utgår från att dessa människor endast vill se en försumbar ökning utöver de tusen personer som redan söker asyl i Sverige varje dag, vilka uppoffringar är de då beredda att göra? Är de villiga att börja betala betydligt högre skatter? Är de villiga att ta emot asylsökande i sina egna hem? Är de villiga att låta staten rekvirera sommarstugan?
Är de villiga att fortsätta betala dagens skatter, men parallellt med detta acceptera en kraftigt försämrad välfärd med kraftigt höjda egenavgifter? Är de villiga att 2018 rösta för att överge den svenska modellen och släppa låglönejobben fria, så att de individer som gömmer sig bakom det ökade flyktingmottagande de säger sig förespråka faktiskt ges en chans att komma in på den svenska arbetsmarknaden?
I de allra flesta fall lär svaret på ovanstående frågor vara nej. En påfallande stor andel av alla människor är nämligen (för att uttrycka det krasst) känslostyra, politiskt okunniga och oförmögna till djupare konsekvensanalyser i frågor av den här magnituden. Därtill är det fullt möjligt att undersökningen gjordes vid en tidpunkt då asyltrycket ännu inte hade börjat uppgå till tusen personer om dagen, eller då ytterst få svenskar var på det klara med detta.
Vad som däremot är högst anmärkningsvärt är att man på DN, ställda inför dessa siffror, väljer att ännu en gång kalla till väckelsemöte i stället för att skriva de maktkritiska och fördjupande reportage som den extraordinära situationen faktiskt tarvar. Vad som pågår på DN är ett journalistiskt haveri av sällan skådat slag.
Läs även:
Motpol, Den sjätte mannen
Radio bubb.la diskuterar migrationspolitiken ur frihetligt perspektiv. Rekommenderas!
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SVT1, SVT2, Me1
