Sverige kommer, om regeringens budgetproposition går igenom, från och med 2016 att få världens högsta marginalskatt. I gengäld kommer landets skattebetalare få en sjukvård, ett utbildningsväsende, en rättsapparat och ett försvar som i en europeisk jämförelse samtliga kommer hålla påfallande låg standard.
Världens högsta marginalskatter kommer emellertid, förutspår organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inom kort inte vara tillräckliga för att bekosta det offentliga Sveriges utgifter. Fram till 2019 måste därför kommunerna, enligt SKL, höja skatten med ytterligare två procentenheter. Den som har en månadslön på 30 000 kr kommer då att få se sin skatt höjas med 600 kr varje månad, eller med totalt 7 200 kr om året. Detta utöver de skattehöjningar på drivmedel, elektronik, alkohol med mera som också planeras.
Detta beror, enligt SKL, i första hand på asylinvandringen. Vad mer är, SKL:s underlag är baserat på hur samma asylinvandring såg ut innan volymerna™ drastiskt ökade till vad som på årsbasis motsvarar närmare 400 000 personer. Samma asylinvandring som i propagandatext efter propagandatext har påståtts vara extremt lönsam för samhället, börjar nu bli kommunerna övermäktig.
Det är regeringen, inte kommunerna, som beslutar om Sveriges migrationspolitik. I mångt och mycket är det emellertid kommunerna som i första hand har att hantera konsekvenserna av samma politik. Regeringen använder emellertid inte bara kommunerna som krockkudde när den egna totala oförmåga att ta ansvar får konsekvenser.
"Bygg ut servicen", uppmanar de dessutom arrogant de kommunpolitiker som på grund av populism och vanstyre på riksnivå nu sitter i en omöjlig sits. "De får bygga", utropar arroganta ministrar när den sovjetiska bostadspolitiken lett till att lediga bostäder saknas i de kommuner som regeringen vill dumpa de oräkneliga personer som den (i ett utslag av megalomani) gett permanent uppehållstillstånd i.
Sverige kommer inom kort, såvida inte något drastiskt snart görs, tvingas skörda konsekvenserna av de senaste årens utopism, naivitet och sandlådepolitik. Sverige kommer inom kort tvingas skörda konsekvenserna av att Fredrik Reinfeldt i affekt gjorde upp med extremisterna i Miljöpartiet om migrationspolitiken. Sverige kommer inom kort tvingas skörda konsekvenserna av att samma extremistparti nu ingår i regeringen.
Än så länge har konsekvenserna hjälpligt gått att förklara bort. Budgetunderskottet har förklarats med eurokrisen. Den tilltagande otryggheten i samhället har av en alltmer rabiat socialliberalism avfärdats som illvilliga statistikförnekares hjärnspöken. Vi närmar oss emellertid i snabb takt den punkt där inga bortförklaringar i världen längre håller.
Konsekvenserna kommer nu, vilken sekund som helst, komma i form av att idrottslektioner och fritidsaktiviteter ställs in för att gymnastiksalar, idrottssalar och arenor "måste" användas som flyktingläger. Konsekvenserna kommer inom kort komma i form av skattehöjningar som införs parallellt med att välfärden blir avsevärt sämre. Under innevarande mandatperiod kommer konsekvenserna komma i form av medborgargarden, svartarbete och en kraftigt minskad acceptans för den svenska modellen.
Om inte antingen regeringen eller riksdagen inom kort sätter ned foten kommer ideologierna socialdemokrati, socialliberalism och socialkonservatism i praktiken att bli politiskt omöjliga i Sverige. Dels kommer utgifterna och bidragsberoendet bli systemet övermäktigt, dels kommer acceptansen för de höga skatterna snabbt att undergrävas. I stället kommer vi att ställas inför valen liberalism, nyliberalism och Grekland.
Personligen hoppas jag att vi i detta läge får en så nyliberal lösning som möjligt. Det skulle bli mig ett sant nöje att få bevittna ett välfärdsknarkande folk av naiva drömmare bryskt vakna upp i vad som, när de sov, hade förvandlats till en nattväktarstat. Jag skulle påminna alla människor som nu led alla bidragsabstinensens krav om hur de brukade kasta invektiv i ansiktet på mig, samtidigt som de sög mitt blod. Jag skulle påminna dem om hur det var vänstern, inte högern, som en gång för alla lyckades göra slut på det kvävande sossesamhället.
Dessvärre är min gissning att Sverige initialt skulle välja den grekiska lösningen. Svenska folket kommer helt enkelt inte vara redo att acceptera att epoken Sossesverige är över, därtill kommer fantomsmärtorna att vara alldeles för starka. I detta läge kommer underskotten i de statliga finanserna (de desperata skattehöjningarna som säkerligen blir fallet till trots) snabbt att övergå i djup ekonomisk kris.
Först i detta läge kommer liberalismen att kunna göra sitt intåg i Sverige. Hur mycket humankapital som då finns kvar i landet är emellertid en väldigt öppen fråga.
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
Ex1,
Ex2,
GP1,
