Det talas om diskriminering, man åberopar de mänskliga rättigheterna, politiker närmast ber om ursäkt för att de finns och tidningarna svämmar över av agendajournalistik och socialpornografi. Anledningen är att politikerna i Malmö, sent omsider, bestämt sig för att lagen skall gälla även rumänska romer.
Det är värt att ännu en gång poängtera att detta är vad saken faktiskt handlar om. Att häva en markockupation handlar inte om diskriminering, det handlar inte om strukturellt förtryck och det handlar inte om rasism. Det handlar om att upprätthålla lagen, närmare bestämt äganderätten.
Detta hade varit tämligen okontroversiellt i normalfallet. Om etniska svenskar hade legat bakom markockupationen och kåkstaden på Sorgenfri hade det offentliga Sveriges reaktion varit en helt annan, även om det så hade rört sig om hemlösa missbrukare. Nu handlade det emellertid i stället om rumänska romer, och plötsligt blev svenskt lag till någonting så problematiskt att de rättsvårdande myndigheterna valde att inte följa den.
Detta är intressant av två skäl. För det första för att myndigheter och regeringen idag går i bräschen för att aktivt undergräva rättsstaten, samtidigt som medborgarna upplever att laglösheten breder ut sig i Sverige. På detta sätt spelar man rysk roulette med såväl samhällskontraktet som tillitssamhället som insats. När samhället såväl låter en markockupation pågå ostört, när regeringen uppmanar till regelbrott och när polisen hänvisar brottsoffer till medborgargarden, kommer allt fler medborgare fråga sig varför de själva skall följa lagen.
För det andra är det offentliga Sveriges valhänta hantering av Sorgenfri ännu ett exempel på att människor inte längre är lika inför lagen i Sverige. Det offentliga Sveriges ovilja att ingripa i fall som Sorgenfri motiveras ofta med att man står upp för "alla människors lika värde".
Detta är emellertid den direkta motsatsen till vad som faktiskt skett. Vad man har gjort är åsidosätta tillämpningen av lagstiftningen på grund av markockupanternas etnicitet och pigmentering. Man har med andra ord i praktiken infört särlagstiftning i Sverige.
Detta är inte att "stå upp för alla människors lika värde". Detta är att med ett stort mått av kolonial arrogans behandla markockupanterna som lägre stående varelser, inkapabla att ta ansvar för sina egna handlingar.
SvD1,
Ab1,
Ab2,
Ab3,
Ab4,
Ab5,
Exp1,
Exp2
