"Vi är bundna av internationella konventioner". Så låter det gång på gång, när företrädare för svenska partier väljer att bryskt avfärda all kritik mot att Sverige på flera områden för en politik som varje internationell jämförelse avslöjar som direkt extrem.
Skrapar man lite på ytan (vilket svenska journalister av någon anledning ytterst sällan väljer att göra) finner man emellertid att detta inte stämmer. Såväl den nuvarande som den förra regeringens politik går på område efter område långt mycket längre än vad någon internationell konvention kräver. Vad mer är, Sveriges statsminister drar sig inte en sekund för att ena dagen anklaga Danmark för att inte följa internationella konventioner, och dagen efter flagrant bryta mot samma internationella konventioner själv.
Miljöpartiets Valter Mutt (en man vars "experimentella" insändare för övrigt blivit en riktig följetong på tidningarnas debattsidor), har flera gånger åberopat internationella konventioner till stöd för sin sak. Idag gjorde emellertid Mutt klart att han, precis som många andra svenska politiker, enbart tycker internationella konventioner är relevanta så länge de råka sammanfalla med hans egna åsikter.
Frankrike har idag formellt begärt militär hjälp av övriga EU-länder enligt Lissabonfördragets artikel 42.7, någonting som EU också har lovat. Den svenska regeringen är därmed bunden av just en internationell konvention att bistå Frankrike. I detta läge väljer Mutt att göra sig till talesperson för såväl Miljöpartiet som regeringen, och förklarar att detta är uteslutet. Vi skall inte bekämpa Daesh, förklarar Mutt, eftersom vi då själva kan bli måltavla för terrorism.
Därmed gör sig Mutt inte bara till talesperson för en chamberlainesk eftergiftspolitik. Han gör därtill klart att internationella konventioner, enligt honom, bara är någonting man behöver bry sig om så länge man har lust.
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
SvD6,
SvD7
