2018-03-15

Den svenska journalistkåren är patetisk

Google har, meddelade företagets chefsjurist David Price i tisdags, gjort det till en högprioriterad uppgift att "så snart som möjligt" driftsätta en särskild "svensk version" av sökmotorn. Detta skall, som man uttrycker det, leda till "mer kvalitativa resultat på sökningar som kan leda till tvivelaktigt innehåll".

Bakom de vackra orden om "mer kvalitativa resultat" döljer sig dock en betydligt mer sinister verklighet. Vad Price i själva verket säger är att de censuralgoritmer Google utvecklat för att kunna verka i diktaturer och länder med drakoniska blasfemilagar, nu kommer att börja användas i Sverige.

Det hysteriska och högst onyanserade drev Expressen och Dagens Nyheter (numera dessutom understödda av statstelevisionen) sedan en tid tillbaka bedrivit mot sökmotorn har därmed fått konkreta resultat – den svenska versionen av Google kommer beläggas med "barnfilter". Information som matchar vissa sökningar kommer försvinna ur sökresultaten, trots att Google känner till denna informations existens och vet att den kan vara av intresse för användaren.

När Google tidigare gjort samma sak i bland annat Kina och Pakistan har detta varit för att ländernas regimer krävt det. För detta har företaget kritiserats hårt, inte minst av svenska journalister. När samma sak nu händer i Sverige är det dock journalisterna själva som är den pådrivande kraften.

Detta tål att upprepas. Till följd av ett synnerligen onyanserat drev, genomsyrat av en moralpanik som för tankarna till såväl den ökända videovåldsdebatten som Siewert Öholms infamösa korståg mot hårdrock, är svenska journalister nu på god väg att försämra allmänhetens tillgång till information. Det hela är direkt perverst.

De journalister som kämpar för att begränsa tillgången till information förtjänar endast förakt. Sådana journalister har inte bara fullständigt övergivit principerna de påstår sig hålla för heliga, utan därtill aktivt börja bekämpa dessa. Sådana journalister hör hemma på ett Partikontrollerat propagandaorgan i en totalitär diktatur.

Den svenska journalistkåren är ett skämt. Den har systematiskt vilselett, ljugit och mörkat. De har utmålat sina konkurrenter som Djävulens hantlangare, när dessa informerat om sådant de själva försökt undanhålla allmänheten. När forna tiders förljugna narrativ inte längre är gångbara, uppfinner man inte bara nya. Den här gången kombinerar men dessutom sin aktivism med att helhjärtat gå in för att strypa allmänhetens tillgång till information.

Det är obeskrivligt patetiskt, men framför allt väldigt, väldigt farligt.

Tidigare i ämnet:
Journalister i kamp mot det fria ordet
Expressen har tappat det fullständigt

Tack till Anybody som uppmärksammade mig på detta.