"En av tre tror att cannabis är ofarligt. I själva verket kan man drabbas av både cancer och schizofreni av drogen", rapporterar DN dramatiskt.
Cancerrisken motiveras med att "man gör kraftigare inandningar när man röker cannabiscigaretter än när man röker en vanlig cigarett". Detta är måhända ett argument som kan tillämpas på den som röker cannabis (i cigarettform) som en kedjerökare röker cigaretter, men dessa torde vara ganska få. Oavsett vilket är det inget argument mot cannabis som sådant.
Det går att röka cannabis i vattenpipa, det går att rökfritt inhalera förångad cannabis och sist men inte minst kan det brukas genom att ätas. Alternativen bör sammanfalla med en sjunkande cancerrisk som för det sista alternativer når noll. Sjunkande cannabisrelaterad cancerrisk, det vill säga, en av tre beräknas drabbas av cancer ändå. Och för många av dessa kunde säkerligen medicinsk cannabis vara ett utmärkt och humant sätt att lindra smärtor och ångest. Om de bara fick.
Den andra risken som tas upp är risken för schizofreni. Detta är ett argument som ständigt förs fram i dessa sammanhang, och till skillnad från mycket annat som sägs så är det faktiskt också sant. Vad som däremot sällan sägs - artikeln i DN är inget undantag - är att den ökade risken för schizofreni är väldigt liten, och främst rör de människor som redan ligger i riskzonen för att utveckla sjukdomen.
Vill man däremot peka på riskerna med alkohol, bilkörning, dålig kosthållning, bergsklättring eller andra fullt accepterade och lagliga aktiviteter behöver man inte gripa efter halmstrån. Riskerna är stora, välkända och ofta dödliga. Men de framkallar av någon anledning inte moralpanik bland dem som anser sig veta vad som är bäst för dig.
DN1,
DN2
