En titt på mandatfördelningen i den nyvalda riksdagen ger vid handen att den rödgröna regering Stefan Löfven ämnar bilda kommer luta sig på ett parlamentariskt underlag om 138 riksdagsledamöter. Eftersom Riksdagen totalt har 349 platser krävs det för 175 röster för att uppnå en majoritet, vilket innebär att Löfven saknar 37 röster för att kunna driva igenom sina förslag.
De enda enskilda partier som kan hjälpa Löfvens tilltänkta regering att uppnå denna majoritet är Moderaterna och Sverigedemokraterna, men eftersom Moderaterna knappast lär agera stödparti åt Löfven, och eftersom Sverigedemokraterna skall "isoleras" i Riksdagen, kan knappast Löfven räkna med något av dessa partiers röster.
Ett annat sätt för Löfven att uppnå parlamentarisk majoritet är om han lyckas övertala både Centerpartiet och Folkpartiet, alternativt Centerpartiet och Kristdemokraterna, att stödja hans politik. Att Löfven skulle lyckas med konststycket att locka över två borgerliga partier verkar emellertid tämligen osannolikt.
Det ligger förstås nära till hands att tro att Löfven väljer att inleda ett nära samarbete med Vänsterpartiet. Med stöd av detta ökar hans parlamentariska underlag till 159 av Riksdagens ledamöter, vilket emellertid innebär att han fortfarande saknar 16 mandat för att uppnå parlamentarisk majoritet.
I detta läge räcker det med att ett av de övriga partierna (inklusive Kristdemokraterna, som med minsta möjliga marginal uppfyller kriteriet) röstar för hans förslag för att de skall gå igenom. För att detta skall bli verklighet måste han emellertid lyckas med konststycket att utforma sina förslag så att både Vänsterpartiet och ett borgerligt parti, alternativt Sverigedemokraterna, stödjer dem.
Värt att notera är också att samtidigt som Löfvens tilltänkta regering kommer att stödjas av 138 riksdagsledamöter, så kommer Allianspartierna att representeras av 141. Det parlamentariska stödet för en rödgrön regering är med andra ord ytterst svagt. Om däremot Allianspartierna skulle prioritera att såväl respektera folkviljan som att ta ansvar för Sverige, skulle en intressant möjlighet öppna sig.
Om de valde att göra någon form av eftergift till SD – som till exempel att gå till botten med de asylbedrägerier som av få politiker torde ses som någonting positivt – så skulle de borgerliga partierna förmodligen också kunna erhålla Sverigedemokraternas parlamentariska stöd. I så fall skulle detta alternativ till Löfvens rödgröna regering inte bara stödjas av 54,4 % av Riksdagens ledamöter, det skulle dessutom vara en regering med starkare parlamentarisk förankring än den vi har haft de senaste fyra åren.
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
DN8,
DN9,
DN10,
DN11,
DN12,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
SMP1,
Bar1,
Bar2,
BT1,
BT2,
BT3,
Sk1,
Sk2,
NSk1,
Dag1,
Dag2,
Av1,
IDG1
