2014-10-31

Om värnplikt som "personalförsörjning"

En återinförd värnplikt är något som diskuteras allt oftare i Sverige, och förespråkarna för detta kommer ibland från en del rätt oväntade håll. I förra veckans Agenda (cirka 07:25 in i klippet) sade till exempel Jonas Sjöstedt att det var ett misstag att avskaffa värnplikten och att det var dags att börja fundera på ett återinförande, för att trygga en "ordentlig personalförsörjning".

Jag kan förstå den som ser ett värnpliktsförsvar som ett nödvändigt ont. Ett sådant hjälpte Finland att överleva som självständig och demokratisk stat under andra världskriget, och det Ryssland som då attackerade Finland har skrämmande många likheter med det Ryssland som attackerar Ukraina idag. Någonstans måste ens principer lämna utrymme för den krassa verkligheten.

Jag har emellertid extremt svårt för synen på värnplikt som ett bekvämt och billigt sätt att lösa försvarets personalbehov. När politiker kallar ett år av hårt tvångsarbete – som tonåringar tvingas till under hot om fängelse – för "personalförsörjning" blir jag mörkrädd. En sådan okomplicerad syn på ett system som ligger farligt nära det renodlade slaveriet, är inte värdig en modern demokrati.

Resonemanet blir ännu mer perverst då man betänker i vilken kontext det framförs. I dagens Sverige betonas väldigt ofta medborgarnas (och för den delen, även icke-medborgarnas) rättigheter, men betydligt mer sällan betonas deras skyldigheter. Politiker på vänsterkanten – inte minst från Sjöstedts eget parti – har en tendens att framställa alla former av motkrav på medborgarna, till exempel då dessa ansöker om bidrag, som hjärtlösa och inhumana.

Detta står i bjärt kontrast mot den cyniska syn på försvarets "personalförsörjning" som bland annat Sjöstedt visar prov på. Resultatet blir att det, med Sjöstedts logik, är mindre kontroversiellt att tvinga unga till ett år av slitsamt, hårt och relativt farligt arbete till icke-avtalsenlig lön, än att ställa motkrav på den som är arbetslös och som vill bli försörjd på skattebetalarnas bekostnad.

Samma dag som Jonas Sjöstedt talade om försvarets "personalförsörjning" i Agenda publicerade DN Kultur Bengt Ohlssons omtalade text om hur han själv genomförde en så kallad grundläggande soldatutbildning för frivilliga. Texten har blivit väldigt hyllad, inte minst av försvarsvänner och värnpliktsförespråkare, och det är inte svårt att förstå varför. Ohlsson argumenterar väldigt väl för sin sak och hans text utgör ett lysande exempel på vad kultursidorna skulle kunna vara, om de inte hade utvecklats till en skyddad verkstad för rättshaverister på den yttersta vänsterkanten.

Vad många tycks ha missat i Ohlssons text är emellertid att den erkänner att frågan är komplicerad. Ohlsson beskriver väldigt gripande den avgrundsdjupa ångest han kände under sin korta tid som värnpliktig, och i en av textens starkaste skrivningar frågar han sig själv 'Så vad hände med artonåringen som inte stod ut med tanken på att hans vapen var ”effektivt” på ett visst avstånd?'. Hans svar blir att han inte vet. Ett svar som han upprepar tre gånger.

Det är möjligt att någon form av värnpliktssystem är ett nödvändigt ont, för att parafrasera Ohlsson så vet jag faktiskt inte. Vad jag däremot vet är att jag finner synen på värnplikt som ett bekvämt och billigt sätt att lösa försvarets personalbehov extremt obehaglig.
DN1, SvD1, SvD2, Sk1, NSk1, LT1, Ex1, Ex2, Ab1

4 kommentarer:

  1. Man kan ju fråga sig om inte försvarets personalproblem beror på den dåliga lönen och den - i och med alla nedskärningar - osäkra framtiden. Lika lite som folk söker sig till ett konkursmässigt företag söker man sig till en försvarsmakten på väg att läggas ner. Med en långsiktig satsning på försvaret är det inte omöjligt att problemet löser sig av sig självt....

    -Rob

    SvaraRadera
  2. Förstå verkligen inte din kommentar. Att kalla värnplikt för personalförsörjning är ju för att det är just det. Under värnplikten har man en del utbildning och en hel massa tjänstgöring, tjänstgöring som till en mycket billig kostnad bygger territorialförsvaret. Att ha en beväpnad vakt vid grinden 24-7 kostar multum om man ska gå via G4S och med normala lönenivåer. Att betala en värnpliktig några kronor för att ligga på en kobbe i två veckor och spana på ryssar är överkomligt, att betala marknadsmässiga löner med OB etc är givetvis dyrt. Att bygga en stor försvarsorganisation med anställda är dyrt. Vidare så är vpl skyldiga att fullgöra sin tjänst medan en anställd kan välja att börja på högskolan och därmed skapa luckor i organisationen. Hur man än ser på saken är vpl ett bra sätt att arrangera just försvarets personalförsörjning.

    SvaraRadera
  3. Rikets väl och ve kan aldrig vara en fråga för "någon annan".
    Ett till ytan stort land, men med en liten befolkning kan näppeligen lösa frågan på ett annat vis
    Hur vi sedan väljer ut de vi behöver och hur vi ersätter dessa är en fråga i sig som kommer att tarva en del tankemöda. Det kommer aldrig bli som förr, med 10-50 000 om året.
    Tvivels utan är det trist om det här blir en vänster fråga och inte en samhällsfråga.

    SvaraRadera
  4. Värnpliktens kanske långsiktigt viktigaste uppgift är att skapa en känsla av delaktighet i det social kontraktet. En befolkningsmässig likare, där vi alla möts som likvärdiga svenskar. En erfarenhet där vi gemensamt, över våra klass och sociala identitet, kan ondgöra oss över det vi där och då uppfattar som det militära vansinnet. En gemenskap som gynnar en svensk identitet snarare än olika grupptillhörigheter. Även kvinnor bör ha en motsvarande plikt, jämför Israel. Vidare är allmän värnplikt ett gott skydd mot en militärmakt med intressen skilda från folkflertalets. Sist men inte minst är en militär styrka baserad på värnplikt avsevärt billigare att upprätthålla jämfört med en styrka bemannad med legosoldater./pllay

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.