Själv hörde jag faktiskt till dem som både tyckte Herreys formulering var olycklig och som höjde på ögonen när han därefter stod fast vid sitt uttalande. Hans kritik mot den iranska regimen ställde jag mig helt och fullt bakom, men att därefter blanda in religionen i resonemanget kändes lite plumpt.
När jag idag återigen blev påmind om saken, slog det mig emellertid att jag kanske hade varit orättvis mot Richard Herrey. För det första är religion relevant i sammanhanget av den enkla anledningen att de lagar som Herrey refererade till är stiftade på religiös grund. Att ur detta dra slutsatsen att islam skulle vara en "sjuk religion" vore såklart olämpligt, men nu var det faktiskt inte det han skrev.
"Religion" kan i sammanhanget lika väl syfta på den tolkning av islam som är officiell statsreligion i det teokratiska Iran. Om detta är fallet ställer jag mig utan vidare bakom Herreys uttalande, men å andra sidan borde han i så fall kanske varit betydligt mer tydlig med detta, tänkte jag.
När jag hade kommit ungefär så långt i min tankeverksamhet slog det mig emellertid att om uttalandet istället hade handlat om kristendomen, så hade varken jag eller Twitterdrevet reagerat. Ett sådant uttalande hade säkerligen lett till reaktioner, men ingenting i närheten av vad som nu blev fallet. Och där har vi också pudelns kärna.
Att ersätta ordet (eller i det här fallet, implikationen) "islam" med "kristendom" i sammanhang som dessa, är att alldeles utmärkt lackmustest när det kommer till att bedöma huruvida religionskritik är över gränsen eller inte. Om ett uttalande framstår som relativt oskyldigt så länge det avser kristendomen, kan det inte anses vara långt över gränsen om samma uttalande istället skulle avse islam. Svårare än så är det faktiskt inte. När uttalandet tillåts få väsensskilt olika laddning beroende på vilken religion som avses är detta inte ett utslag av antirasism, det är ett utslag av kulturrelativism och inget annat.
Detta väl sagt, så tycker jag ett uttalande som Herreys är lite onödigt1 alldeles oavsett vilken religion som blir föremål för det. Inte för att religioner skulle stå över kritik – det gör de definitivt inte – utan för att kritiken blir väl svepande. Motbjudande religiösa sedvänjor förtjänar stenhård kritik, men när föremålet för denna kritik2 blir en religion i sin helhet så kommer det sällan något konstruktivt ur detta.
Vad vuxna människor väljer att tro på är när det kommer till kritan deras ensak. När samma tro däremot övergår i en strävan att påtvinga andra människor3 sina värderingar, finns det däremot ingen anledning att visa någon sådan hänsyn.
Lästips: Hans Odeberg
| 1 | Med vilket jag menar "onödigt", inte "rasistiskt", "diskriminerande" eller "borde vara straffbart". |
| 2 | Vilket alltså inte avser den kritik till exempel Richard Dawkins framför, då Dawkins för det första kritiserar alla religioner och för det andra inte gör detta utifrån enstaka religiösa yttringar. |
| 3 | Gäller även barn. |
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, NSk5, NSk6, NSk7, LT1, LT2, LT3, LT4, Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, Dag5, Dag6, SMP1, SMP2, Av1, Av2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, Ex1, Ex2, Ex3, Ex4, Ex5, Ex6, Ex7, Ex8, Ex9, Ex10, Ab1, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5
