Igår medverkade Anna Kinberg Batra i Aktuellt, och fick då bland annat svara på frågor om sin syn på invandringspolitiken. Det var på flera sätt en intressant intervju. För det första för att Aktuellt på ett professionellt sätt hanterade invandringsfrågan som vilken fråga som helst, vilket inte ens fanns på kartan för så sent som några månader sedan. För det andra för att Kinberg Batra till skillnad från sin företrädare noga undvek att framstå som raljant eller rabiat, vilket säkert var ett smart drag inför nyvalet.
Kinberg Batra var emellertid noga med att poängtera att man inte hade några planer på att förändra invandringspolitiken. Däremot betonade hon att man nu avsåg att lägga om integrationspolitiken, vilket gissningsvis är en linje man ämnar driva hårt i valet i förhoppningen om att återfå några av de väljare som Fredrik Reinfeldt stötte bort. I detta framstod Kinberg Batra emellertid inte som trovärdig.
Det stod snart klart att man nu, liksom under Reinfeldt, inte var beredd att göra några utspel som riskerade att provocera LO. Lägstalönerna skulle förbli höga och LAS skulle fortsätta att gälla. Kort sagt, när det kommer till de bakomliggande orsakerna till att den svenska arbetsmarknaden är oflexibel och att låglönejobben är få, är man inte beredd att göra någonting.
Moderaternas lösning på detta är gissningsvis att fortsätta på den inslagna vägen av subventionerade arbetsgivaravgifter och skattesubventioneringar inom tjänstesektorn. Detta är i sig inga dåliga reformer, problemet är bara att detta inte är i närheten av att vara tillräckligt.
Sverige utmärker sig, trots till exempel rutavdraget, som landet med det största sysselsättningsgapet i OECD mellan infödda och invandrare. I klartext betyder detta är Sverige utmärker sig som landet med västvärldens sämsta förmåga till integration. Detta vore inget större problem om invandringen var liten, men det är den inte, tvärtom gav Sverige förra året fler positiva asylbesked än något annat land i EU. Tillsammans gör dessa två sakförhållanden det svenska integrationsproblemet gigantiskt.
Av denna anledning håller inte Kinberg Batras resonemang. För att på allvar göra något åt den misslyckade integrationspolitiken krävs omfattande och ytterst kontroversiella reformer, och dessa reformer visade Kinberg Batra igår klart och tydligt att hon inte är beredd att kämpa för. Därmed återstår bara två val, att försöka sopa problemet under mattan eller att minska invandringen. Eftersom Kinberg Batra förklarade att det inte var aktuellt att minska invandringen, är att sopa problemet under mattan vad som återstår.
Hur det går till när problemet sopas under mattan kunde vi idag se i en Twittertråd. I denna påstod sig MUF:s Oliver Rosengren först stå upp för "öppenheten", och föreslog därefter att Ivar Arpi som opinionsbildare borde undanhålla allmänheten information som riskerade att opinionsbilda i en för MUF oönskad riktning.
Detta är vad svensk liberalism har utvecklats till. Den framstår allt mer som en Livets Ord-gudstjänst, där högläsning av ovetenskapliga rapporter från Migro och Fores utgör tungomålstalandet. Har någon fräckheten att fråga varför kejsaren är naken utbrister man "halleluja!", varpå man hotfullt börjar vifta med rasistkortet.
Det är dags att börja kalla detta för vad det är, nämligen "blöjliberalism". Med "blöjliberalism" menar jag inte, nota bene, "liberalism", utan den avart av liberalismen som kommit att bli dominerande i Sverige idag. Vad motiven bakom denna form av liberalism är kan diskuteras, men oavsett vilket är den djupt oseriös och drar liberalismens goda namn i smutsen.
Relaterat: Ivar Arpi, Sanna Rayman, Alice Teodorescu
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
DN8,
DN9,
DN10,
DN11,
DN12,
DN13,
Sk1,
Sk2,
Sk3,
Sk4,
Sk5,
Sk6,
Sk7,
NSk1,
NSk2,
NSk3,
NSk4,
NSk5,
NSk6,
NSk7,
NSk8,
NSk9,
LT1,
LT2,
LT3,
LT4,
LT5,
SMP1,
SMP2,
SMP3,
SMP4,
BT1,
BT2,
BT3,
Av1,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
SvD6,
SvD7,
SvD8,
SvD9,
SvD10,
Ex1,
Ex2,
Ex3,
Ex4,
Ex5,
Ex6,
Ex7,
Ex8,
Ex9,
Ab1,
Ab2
