2014-12-13

En dåraktig politiks försvarare

"Öppna [...] öppnat [...] öppnat [...] öppenhetslinje [...] öppna [...] öppenhetslinje". Så kan den omtalade och förment liberala debattartikeln "Överge inte Reinfeldts öppna asylpolitik" sammanfattas.

"Öppenhet" har på senare tid blivit något av ett inneord i dessa kretsar. Det ger alla de rätta associationerna och anknyter till alla de rätta idétraditionerna, men dessvärre står det inte för en genomtänkt politik. Den öppenhet som åsyftas handlar om att kombinera EU:s största asylmottagande med västvärldens sämsta förmåga till integration av utlandsfödda, om att kombinera världens mest liberala regler för arbetskraftsinvandring med en stelbent arbetsmarknad med få låglönejobb.

Den öppenhet Fredrik Reinfeldt stod för var med andra ord inte bara oförankrad i väljarkåren, den var dessutom närmast osannolikt ogenomtänkt. I en intervju häromveckan fick vi en inblick i hur den före detta statsministern egentligen såg på frågan:
"Jag flyger ofta omkring över det svenska landskapet. Det rekommenderar jag andra att göra. Det är oändligt mycket mark och skog. Det finns mer plats än man kan föreställa sig. De som säger att landet är fullt måste ju visa var det är fullt."
Det mest intressanta i detta uttalande är kanske den sista meningen. Reinfeldt tycks finna sitt eget argument så vattentätt att han självgott avslutar med att nu är det upp till andra att försöka punktera det, med den underförstådda andemeningen att det inte går. Det är denna "öppenhet" som artikelförfattarna uppmanar den svenska borgerligheten att försvara till varje pris.

I rättvisans namn skall det tilläggas att artikelförfattarna, till skillnad från Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra, medger att den svenska modellen behöver reformeras för att öppenheten skall vara hållbar. De är emellertid väldigt vaga kring hur detta skall gå till. Denna vaghet är anmärkningsvärd, eftersom öppenheten sedan flera år är ett faktum. Artikeln borde istället främst ha handlat om exakt vad artikelförfattarna menar att dessa reformer skall gå ut på.

Det är emellertid knappast någon slump att de endast nämner detta i förbigående. De reformer som skulle kunna förbättra situationen (läs: sänkta lägstalöner, sänkta bidrag, svagare fackföreningar, marknadshyror, att avskaffa LAS) är nämligen extremt kontroversiella i Sverige. Om de hade redogjort i detalj för sina åsikter i dessa frågor skulle artikeln ha väckt ramaskri i vänsterkretsar. Istället hoppades de nu gissningsvis på att få vänsterns stöd.

Jag är själv för sänkta lägstalöner, sänkta bidrag, svagare fackföreningar, marknadshyror och att avskaffa LAS. Artikelförfattarna vet emellertid mycket väl hur kontroversiella sådana idéer är. Många av dem drivs säkerligen av en utopistisk välvilja, men det är svårt att skaka av sig misstanken att åtminstone vissa av dem med öppenheten som täckmantel arbetar för att göra samma reformer oundvikliga. Det är i så fall ett väldigt cyniskt och ohederligt förfarande, oavsett vad tycker om reformerna som sådana.

Mot slutet av artikeln skriver författarna följande:
"Även om vi inte fick en enda flykting till Sverige skulle vi behöva öppna arbets- och bostadsmarknader om vi vill att dagens unga ska få goda livschanser."
Det där är en sanning med modifikation. Före flyktingströmmarna på 90-talet stod till exempel många lägenheter tomma i Sverige. Att vi sedan dess har fått bostadsbrist hör ihop med invandringspolitiken, alldeles oavsett hur man vrider och vänder på saken. På arbetsmarknaden är läget snarlikt, arbetslösheten bland etniska svenskar är nämligen låg.

Behovet av att öppna bostads och arbetsmarknaderna hör med andra ord ihop med invandringspolitiken, och det är ett behov som kommer att öka om nuvarande öppenhet består. Artikelförfattarna är med andra ord direkt oärliga på den här punkten, vilket tyvärr inte är särskilt överraskande. Flera av artikelförfattarna är nämligen knutna till Migro och Fores, vilka närmast har satt i system att producera missvisande rapporter om invandringen.

Värt att notera i sammanhanget är dock att såväl Dagens Nyheter som Smålandsposten och Barometern i påtagligt skarpa ordalag valt att bemöta artikelförfattarnas argument. Måhända blev resultatet av debattartikeln den här gången en debatten i sin helhet blev mer seriös, inte mindre.

Läs också: Motpol, Dick Erixon
DN1, DN2, DN3, DN4, NSk1, NSk2, NSk3, Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, Dag5, Re1, Av1, IDG1, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, Ex1, Ex2, Ab1, Ab2, Ab3

6 kommentarer:

  1. De som säger att landet har råd måste ju visa var pengarna finns.

    V

    SvaraRadera
  2. Har väl aldrig varit någon moderat egentligen, men jag finner ändå hans ytlighet och taktiserande i invandringsfrågan djupt chockerande. För mig är det helt begripligt att Reinfeldt, som lyckades göra M till ett statsbärande parti och vann två val i rad, lät sig dras ned i identitetspolitikens kvicksand. Han hade kunnat vinna minst ett riksdagsval till, men lät migro-lobbyn ta över.

    SvaraRadera
  3. Och som sagt, den stora ironin är att detta sker samtidigt som S ligger i spillror.

    SvaraRadera
  4. Exakt. Jag fattar inte hur borgarna tänker, fältet är helt öppet, alla deras våta drömmar är besannade, men de är inte förmögna att dra hem vinsten. Helt obegripligt.

    SvaraRadera
  5. Men hörnai, dom håller ju på att ro hem vinsten. Ett kollapsat välfärdssystem, en kollapsade fackföreningsrörelsen och en kollaps för en solidarisk lönepolitik. Det har ju varit nyliberalernas uttalade agenda i 20 år.
    Läs tex AKBs motion från 2001 "fri invandring".

    SvaraRadera
  6. Svagare fackföreningar låter inget vidare. Starka företag, starka och självständiga fackföreningar, starkt samhälle, starka och självständiga medborgare utan rädsla och oro samt möjligen, men det tar emot lite, en stark stat. Det vore enligt mig det mest önskvärda.

    Det är ju viktigt förstås att alla parter jobbar för det som är primära uppgifter. En fara och en strategi från vissa håll är ju att fylla varje samhälls part med många olika lojaliteter och uppgifter. Framförallt kring sådant som andas moral. Och därigenom börja sudda ut gränserna mellan de olika funktionerna. Och därigenom underlätta hierarkier som griper över olika områden. Helst baserat på politiska åsikter helt enkelt. Det är problemet. Att socialister (av alla nyanser) vill ha den utvecklingen är ju självklart. Men alla andra borde vara emot den.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.