Det var en sedan flera år sorgligt försummad tryckkokare som idag exploderade rakt upp i de svenska politikernas ansikten.
Efter veckor av nervös väntan var det idag som Sverigedemokraterna och inga andra skulle ge besked om vilken inriktning den svenska ekonomiska politiken skulle få under det kommande året. Plötsligt stod det pinsamt klart att den uttalade ambitionen att isolera partiet från politiskt inflytande hade slutat i fiasko. Utan att någon riktigt förstod hur det hade gått till, hade försöken att hindra partiet från att få genomslag för sin invandringspolitik slutat med att de hade fått sista ordet i den så centrala budgetfrågan.
För att komma dithän hade partiet spelat sina kort mästerligt. Genom att inte lämna besked förrän dagen före budgetomröstningen lyckades man inte bara med konststycket att maximera den mediala uppmärksamheten. Man tvingade dessutom övriga partiers företrädare att förhålla sig till partiet, trots alla högtidliga ord om motsatsen.
Såväl statsministern som Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen började till slut att närmast vädja om stöd. En vädjan riktad inte bara till de borgerliga partierna, utan också till Sverigedemokraterna själva. En förnedrande vädjan om stöd för skattehöjningar, minskad valfrihet och en urholkad arbetslinje.
Ännu mer skruvat blev det då Aftonbladets ledarsida gav sig in i matchen. Tidningens ledarskribenter hade under flera år spelat rollen som skolgårdens mobbare. De inte bara ljög, förlöjligade och förtalade. De hade också en lång svans av opportunistiska hangarounds som villigt stämde in in i anklagelserna om demonterad välfärd och att något gått sönder, som villigt upprepade glåporden om Groucho Marx och tebjudningar.
De senaste veckorna har Aftonbladets ledarsida emellertid blivit något helt annat, en desperat och rödögd megafon som med sprucken stämma vädjat lika mycket som den anklagat. Tidningens ledarsida har i snabb takt alltmer kommit att påminna som den där personen på festen som fått för mycket att dricka och blivit pinsamt känslosam. Den som alla plötsligt försöker distansera sig från.
Idag kunde man på ledarplats i Aftonbladet läsa att om inte SD eller Alliansen stödjer regeringens budget kommer tomten bli så vred att barnen lär bli utan julklappar i år. Ja, i värsta fall skulle hela julen kunna bli inställd. När Karin Pettersson gick så långt som att vädja till "snälla SD", fanns det inte längre ett endaste spår av värdighet kvar.
Ikväll lämnade så Sverigedemokraterna till slut sitt besked, efter en lång presskonferens där de passade på att redogöra för sin syn på politiken i stort. Jag var rädd att detta besked skulle bli att de ämnade lägga ned sina röster i morgondagens omröstning, men så blev som bekant inte fallet. Löfven hoppas rädda vad som räddas kan, men med arbetslinjen, valfriheten, skatterna, Bromma flygplats och förbifarten i vågskålen tycks regeringen Löfven chanslös, åtminstone så länge det återfinns miljöpartistiska ministrar i dess led.
När tryckkokaren till slut exploderade förändrade detta det politiska landskapet i grunden. För första gången visade det sig på allvar vara ytterst kostsamt att ignorera 13 % av väljarna och den folkopinion valresultatet var ett uttryck för. Därför hade också Stefan Löfven fel när han tidigare ikväll påstod att dagens dramatik var resultatet av att Sverigedemokraterna hade agerat på
"ett exceptionellt ansvarslöst sätt".
Dagens dramatik var resultatet av att Sverige kombinerar EU:s största asylmottagande med västvärldens sämsta integration av utlandsfödda. Dagens dramatik var resultatet av att en djup klyfta har tillåtits uppstå mellan svenska folket i stort och det etablissemang som återfinns på Helgeandsholmen och Södermalm. Dagens dramatik var resultatet av att ett val i vilket riksdagen fick en icke-socialistisk majoritet ledde till att Sverige fick en socialistisk regering.
Att denna regering körde i diket redan efter några månader är ett demokratiskt sundhetstecken.
Lästips:
Per Gudmundson,
Den sjätte mannen,
Motpol,
Anybody's Place
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
DN5,
DN6,
DN7,
DN8,
DN9,
DN10,
DN11,
DN12,
DN13,
DN14,
DN15,
DN16,
DN17,
DN18,
DN19,
Sk1,
Sk2,
NSk1,
NSk2,
LT1,
LT2,
Dag1,
SMP1,
SMP2,
SMP3,
SMP4,
SMP5,
SMP6,
BT1,
BT2,
Re1,
Re2,
Av1,
Av2,
IDG1,
IDG2,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
SvD5,
Ex1,
Ex2,
Ex3,
Ex4,
Ex5,
Ex6,
Ex7,
Ex8,
Ex9,
Ab1,
Ab2,
Ab3,
Ab4,
Ab5,
SR1,
SR2