2015-03-30

Snällism utan plan

Sydsvenskan har i en serie reportage berättat om den unge marockanen som tidigare i år under uppmärksammade former blev kvarhållen av ordningsvakter på Malmö centralstation.

Reportagen tar oss inte bara med in i en verklighet väldigt fjärran från den de flesta av oss verkar i, de illustrerar också på ett ganska skrämmande sätt det svenska samhällets valhänthet. Samhällets vagt formulerade plan är att ta hand om människor som den unge marockanen. Han själv – och av reportaget att döma även ett flertal andra unga marockaner i Sverige – har emellertid inga som helst planer på att bli omhändertagna, varför de gång på gång också rymmer från myndigheterna.

Istället driver de runt i kriminella miljöer där de även själva alldeles uppenbarligen ägnar sig åt kriminalitet. Ett återkommande tema i texten är deras dröm om en framtid i ett underland som heter "Kanada", men som lika väl hade kunnat heta "Oz", "Eden" eller "Nangijala". Deras bild av Kanada är formad av rykten, och har väldigt lite med verkligheten att göra.

Den marockanske "nioåringen" (som nu iställer säger sig vara elva) talar om att tjäna ihop 8 000 kronor till en operation som hans sjuklige pappa behöver. När han får frågan om han kommer resa tillbaka till Marocko om han lyckas med detta, svarar han emellertid nej. Han säger sig vilja börja läsa och planera för sin framtid. Verkligheten är emellertid att han gjort allt för att hålla sig borta från skolmiljön, och nu istället hanterar stöldgods och använder eller säljer droger.

Enligt den sedvanliga svenska mediedramaturgin är det självklart att han skall få stanna i Sverige och att det vore inhumant att utvisa honom. Detta är en väldigt underlig form av logik som bottnar i en tro på att generositet mäts i hur många invandrare vi låter stanna i Sverige, och inte i till exempel de möjligheter man faktiskt ger människor att leva ett bra liv.

Det är av reportagen tämligen uppenbart att det enda sättet att få huvudpersonen att gå i skolan är genom att låsa in honom under direkt fängelseliknande former. Detta är såklart inte de svenska politikerna och myndigheterna beredda att göra, varför han istället med stor sannolikhet kommer fångas i en ond cirkel av allt tilltagande kriminalitet och självdestruktivitet. Om han inte får ens en grundläggande utbildning är hans chanser till ett bra och värdigt liv i Sverige minimala.

Skulle han däremot utvisas till Marocko där han har släkt, skulle hans chanser åtminstone förbättras. Det skulle finnas ett visst mått av social kontroll, han skulle ha en familj att vända sig till och även om han fortsättningsvis skulle försaka sin skolgång skulle det ändå till skillnad från i Sverige finnas jobb han kunde ta.

Det är inte humant att låta personer som den marockanske pojken leva som hemlösa i Stockholms undre värld. Ej heller är det humant att konsekvent avstå från att använda de tvångsmedel som faktiskt skulle behövas för att ge honom den skolgång och fostran de svenska politikerna inbillar sig att han på något sätt ändå skall få.

De slår sig för bröstet när de resonerar att han av "synnerligen ömmande omständigheter" borde få stanna i Sverige, men sanningen är att detta bara är ett utslag av lättja och skenhelighet. De förmår inte ta tag i det underliggande problemet, de är inte beredda att göra vad som krävs från att rädda pojken från en hopplös framtid. Istället delar de ut uppehållstillstånd och berömmer sig för att ha gjort en insats. Efter att de ryggdunkat varandra tillräckligt många gånger börjar de till och med själva tro på att så också är fallet.
SDS1, SDS2, SDS3, SDS4, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Re1, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, NSk5, NSk6, NSk7, LT1, LT2, LT3,

10 kommentarer:

  1. Utmärkt igen, käre Fnordspotter. Funderade på att länka artikeln till min Facebook-vägg men inser att det i mitt fall blir kontraproduktivt. De av mina vänner som tänker själva vet redan, och de andra kommer att bli såå ledsna och upprörda av att lilla jag, som är så klok, tydligen blivit SD-vurmare. Typ. Antar att du förstår problematiken. Men fortsätt skriva. Sakta men säkert rämnar den där korridÅren. / Skogsmulle

    SvaraRadera
  2. Finns det inget lämplight "ungdomshem" på exempelvis Gotland, Visingsö eller Kosteröarna? Det måste ju vara ganska olämpligt att placera sådana rymningsbenägna barn i ett tättrafikerat Skåne. Om nu samhället vill "hjälpa" dem, om samhället inte vill hjälpa dem kanske vi skulle kunna bekosta en biljett tillbaka till Maroco, förslagsvis på en båt.

    SvaraRadera
  3. Tror inte det är så enkelt att "göra det som krävs" på detta och många andra områden. Stor risk och få en indignerad journalistkår jagandes en med blåslampa.

    SvaraRadera
  4. Jag tror "anonym" har en bra poäng med den där båten. Eftersom jag bor där man gratis kan ta emot danska radiovågor så har jag sett filmen "Styrman Karlsen" flera gånger, där den gamle redaren skickar iväg sin ohängde son på en lastbåt för att göra folk av honom.

    Att låta gossen gå som matros några månader på väg ned till Marocko via Långtbortistan kanske skulle vara det bästa som hänt honom.

    SvaraRadera
  5. Känner igen mönstret från min söderförort i Sthlm omkring 60-70-tal där enstaka ungar gick ner sig i träsket och bröt allt som gick att bryta, det utvecklades en förståelse för dessa socialt utsatta spelare, dock inte från oss som bodde i smeten.

    Stefan Jarl och Janne Lindqvist gjorde porträtt på Kenta och Stoffe som blev ett slags mediala hjältar i sin kamp för att överleva fram till nästa dimma.
    Den och liknande dokumentärfilmer gick åt som smör på socialhögskolornas utbildningar.
    I min söderförort fanns inte ett ett källarkontor som inte blivit uppbrutet flera gånger, sannolikt detsamma i alla förorter.
    Lösningen då blev att sluta köpa nya hänglås och undvika att förvara annat än julgransfoten där.
    Senare såg jag att fastighetsägarn satt in ståldörrar till källarnas entré, det blev den svenska modellen.
    Låt vara, de utsatta skall själva komma till insikt och välja en bättre väg.
    Stoffe dog av överdos i ett toabås på Centralstationen , 28 år gammal.

    SvaraRadera
  6. Det är allvarligt att det anses att lagar inte ska följas. När det gäller utlänningslagen verkar det som om man ska anses vara en ond människa om man anser att den ska följas. Men kan man strunta i andra lagar också? Ska jag kunna sluta betala skatt helt plötsligt? Eller kan jag börja köra i 110 på 70-vägar för jag tycker att jag är en så himla bra bilförare (så verkar i och för sig en hel del människor tyvärr tänka...).

    SvaraRadera
  7. Det som sker och inte sker kring de marokanska pojkarna visar med all tydlighet hur vårt Sverige är uppbyggt. De som passar in i de kloka tankar som styr Sverige kan få hjälp av samhället när de behöver hjälp, andra lämnas utanför. När det gäller utländska barn som driver omkring i Sverige så tas ansvar för de som söker asyl, medan det i stort sätt saknas ansvar för barn som driver omkring likt de marokanska barnen. Ingen har tänkt sig att det skulle finnas gatubarn i Sverige trots att vi har öppna gränser och omfattande kommunikation med omvärlden. Skulle det exempelvis vara otroligt att gatubarn tar färjan från St Petersburg till Sverige? Om vi ser på sjukvården så faller mycket mellan stolar. Landstingen har ofta huvudansvar, men när landstinget anser att de gjort sitt har kommunerna ansvaret. Men hur skall sjuka och ofta förvirrade människor kunna hantera denna ansvarsbild? Det var inte så värst länge sedan jag läste om en psyksjuk kvinna som polisen slängde ut från en vårdinrättning och sedan lämnade på gatan. Jag anser att det vore rimligt att huvudansvaret för kvinnan gått över på polisen och att de varit ansvariga för att kvinnan tills huvudansvaret tagits över av någon annan, men det verkar som om våra lagstiftare undvikit att lagstifta om sådant ansvar. Ibland kan vi läsa att folk lämnas vind för våg när de lämnar våra fängelser, ingen har ansvar. Är det då konstigt att många återvänder till kriminalitet? Om vi ser på våra kommuner så har kommunerna stort ansvar, men om inte lagstiftning uttryckligen pekar ut kommunala tjänstemän som ansvariga är ansvaret politikernas. Politikerna är i stort sätt immuna och deras ansvar tas vid val vart fjärde år. Vem har då verkligt ansvar i våra kommuner? Vi måste få ett samhälle där alltid någon har huvudansvaret, där huvudansvaret inte kan flyta, där det inte är tillåtet att släppa svåra fall mellan stolar och där det finns rimliga sanktioner att ta till när det inte fungerar. Se exempelvis på Karlskrona. En liten flicka misshandlades till döds. Det var känt att flickan inte hade det bra, men de regler kommunen hade satt upp som reglerade hur kommunala myndigheter skulle samarbeta följde knappast lagen och framförallt fungerade inte samarbetet i kommunen. Tyvärr dog flickan trots att socialförvaltningen kände till att hon for illa och trots att skolan försökt informera om detta. Men sedan försökte tjänstemännen mörka, ändrade reglerna i smyg medan de skyllde det dåligt fungerande samarbetet på en stackars rektor som följde kommunens regelverk. Ingen av de aktuella tjänstemännen anses ha gjort något fel trots att det för vanligt folk verkar uppenbart var surdegen finns. Är det rimligt att våra offentliga tjänstemän söker efter kryphål för att slippa ansvar istället för att åläggas ett huvudansvar?

    SvaraRadera
  8. Sverige kan inte och ska inte ta hand om hela världens elände. "La France ne peut pas acceuillir toute la misère du monde" som premiärminister Pierre Rocard sa en gång.

    http://detgodasamhallet.com/2015/03/30/den-verkliga-svenska-rasismen/

    SvaraRadera
  9. Rätt ska vara rätt:
    "Nous ne pouvons pas héberger toute la misère du monde" sa Michel Rocard angående illegal invandring.
    http://www.ina.fr/video/I09182070

    SvaraRadera
  10. Naturligtvis kan inte Sverige ta hand om alla gatubarn eller andra fattiga i världen. Men när några av dem kommer hit måste någon ta ansvar för att antingen hjälpa dem eller skicka dem dit de hör hemma. Vi kan inte låta dem driva omkring som en subkultur i samhället.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.