2015-04-14

Ett miljöparti med dubbla måttstockar

På sin hemsida presenterar sig Miljöpartiet inte bara som "ett feministiskt parti" som vill "krossa patriarkatet". Man berömmer sig därtill för att vara ett parti som "stå[r] upp för alla människors lika värde".

Att "stå upp för alla människors lika värde" är någonting som svenska debattörer ofta – och inte sällan utan darr på rösten – påtalar vikten av att göra. Det säger en hel del om den svenska samhällsdebatten. Dessa debattörer tycks känna att de modigt tar ställning för något. Denna felöversättning från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är dock att betrakta som en truism i Sverige. Vad man modigt tar ställning för är i själva verket någonting väldigt okontroversiellt.

Det finns emellertid en röststark kraft i Sverige som utmanar föreställningen om att alla människor äger samma rättigheter och skyldigheter, nämligen kulturrelativismen. Denna kämpar idag istället aktivt för att olika människor skall ha olika rättigheter och skyldigheter. Den kämpar till exempel inte bara för att vissa religioner skall omfattas av vad som i praktiken är en blasfemilagstiftning. Den kämpar också för att vissa grupper inte skall omfattas av de skyldigheter som anses gälla för de flesta av oss övriga.

För att blidka krafter som inte kan kallas för någonting annat än islamistiska, har Botkyrka kommun drivit igenom att Fittjabadet en dag i veckan skall omfattas av könsapartheid. På söndagar är nämligen simhallen inte bara stängd för manliga besökare, utan därtill för manlig personal. Detta tycker Miljöpartiets lokalavdelning är så bra att de i dagarna har föreslagit att denna könsapartheid skall utökas till att gälla två dagar i veckan. Man har därtill föreslagit att gränsen för när en flicka i sammanhanget skall räknas som kvinna skall sänkas från tretton till nio år.

Detta är den totala motsatsen till att "krossa patriarkatet" och att "stå upp för alla människors lika värde". Miljöpartiet tar gärna ställning mot patriarkatet genom att sparka in öppna dörrar. Man tar utan att tveka strid mot normer, strukturer och maktordningar då man tycker sig kunna skönja sådana bland vita medelålders heterosexuella män. När det däremot kommer till det högst reella patriarkat som förtrycker kvinnor och sexualiserar nioåriga flickor i Botkyrka kommun, väljer man att inte ta strid. Istället väljer man att anpassa sig.

Att som Åsa Romson lägga sitt krut på att demonisera vita män är fashionabelt. Faktum är emellertid att just vita män är kraftigt underrepresenterade när det kommer till exempelvis den strukturella brottslighet som drabbar kvinnor. Samtidigt som man lägger sitt krut på att bekämpa de vita svenska män som i varje internationell jämförelse utmärker sig för sin låga grad av manschauvinism, väljer man att blunda för det patriarkala förtryck som – om man nu prompt skall blanda in hudfärger i sammanhanget – icke-vita män utövar i Sverige.

Detta är inte bara ett groteskt exempel på skuldförskjutning. Det är framför allt ett gigantiskt svek mot de kvinnor och tjejer som redan från nio års ålder blir betraktade som andra klassens människor, som sexobjekt och bärare av familjens heder. När patriarkatet på allvar visar upp sitt fula anlete väljer de krafter som sade sig vilja "stå upp för alla människors lika värde" och "krossa patriarkatet" i själva verket att titta bort.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

9 kommentarer:

  1. Kvinna - men inte feminist14 april 2015 22:01

    BRAVO! Bättre kan det inte sägas.

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet !
    Det är oerhört lätt att sparka och spotta på en medelålders,vit,svensk,heterosexuell man eftersom det i 99 fall av hundra inte kommer att leda till något obehagligt. Tvärtom kommer ryggdunkarna och godhetsapostlarna stå upp och applådera sådana attacker.
    Att kritisera en verkligt patriarkal kultur däremot är helt otänkbart.
    Pelle2

    SvaraRadera
  3. Nu ska jag säga något nästan fult.
    Jag tycker om medelålders, vita, svenska, heterosexuella män. Jag tycker om att umgås med dem, leva med dem, arbeta med dem och dela engagemang med dem. Detta säger jag efter ett relativt långt liv med mest män i min omgivning. Sällan har jag haft problem med dessa män, visst det förekommer men inte mer än med kvinnorna. De problem som uppstår beror nästan aldrig på vilket kön personerna har.
    Förstår inte varför så många ställer upp på den polarisering som nu pågår. Ser de verkligen inte att det finns en dold agenda...

    SvaraRadera
  4. Jag lever hellre ett liv på knä än står upp och riskerar förarga en muslim.

    Modernt svenskt ordspråk

    SvaraRadera
  5. Det är helt otroligt och stor skandal att man i Sverige år 2015 går med på könsapartheid! Jag är så oerhört trött på de dubbla måttstockarna och att allt tjafs om människors lika värde (denna floskel som inte betyder något) inte betyder något när det kommer till kritan. Alla har tydligen inte samma värde, man kan ju ägna sig åt könsapartheid. Undrar om godhetsapostlarna fattar vad de håller på med.

    SvaraRadera
  6. Är det inte könsdiskriminering att stänga ute män vissa tider? Om jag är man och vill gå och simma just den tiden som är avsatt för kvinnor, kan jag bli nekad då? Jag blir ju utestängd enbart på grund av mitt kön, en faktor som jag kan påverka lika lite som exempelvis min hudfärg.

    Jag är verkligen rädd för vart Sverige är på väg. Hur kommer det att se ut om ytterligare ett decennium?

    De män som inte klarar av att se badande kvinnor kan ju hålla sig hemma från badhuset och de kvinnor som inte tål att män vistas i simhallen får väl helt enkelt strunta i att gå dit de också. Vilka andra krav ska man börja ställa? Att man ska slippa se funktionshindrade? Att man ska slippa se någon som har amputerat en kroppsdel?

    Nej, det här landet är inne på en riktigt obehaglig väg och jag är rädd för var det kommer att sluta. Och det värsta är att de som kommer med sådana här förslag är de som av alla etablerade proffstyckare, dvs. de som styr vad som får sägas och tyckas, är de som anses stå för människovärdet. Hur sjukt och förvridet det än för alla oss andra framstår.

    SvaraRadera
  7. Angående den här diskussionen med dubbla måttstockar och patriarkatet kommer jag att tänka på en artikel i veckans nummer av Läkartidningen som jag läste igenom på väg till jobbet idag. Det här är faktiskt en artikel som kan vara intressant även för en bredare grupp till skillnad från de flesta andra artiklarna i tidningen. Frågan gäller så kallade oskuldsintyg som vissa män (de heter säkert Pelle och Anders...) verkar behöva av sina kvinnor:

    http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/04/Oskuldsintyg--skriva-eller-inte-skriva/

    Nu kan jag överlag tycka att man mycket väl kan presentera olika perspektiv eftersom det ju i princip var syftet med artikeln, men jag kan ju ändå tycka att det är en märklig känsla att läsa igenom den här artikeln eftersom den är lite för balanserad vad gäller att vi bejakar en uppenbart synnerligen patriarkal företeelse genom att låtsas att vi bara skriver ett intyg. Visst, vård är inte politik och det krävs viss flexibilitet ibland eftersom vi alltid måste ha patienten i första rummet och prioritera vårdbehov snarare än politik. Med det sagt känns det ändå lite lustigt att läsa detta i ett land där feminism är religion och Läkartidningens chefredaktör i sina krönikor använder ordet "hen" och likaså en hel del av mina kollegor i sina debattinlägg.

    Nils Lynöe som är ett stort namn vad gäller sjukvårdsetik lyckas för övrigt kläcka ur sig följande:

    – Jag ser det som mindre anmärkningsvärt att lyssna på patientens berättelse och hjälpa henne i en nödsituation än att kategoriskt ta avstånd från hennes förfrågan och offra en ung kvinna på principfasthetens altare. Kommentarerna till enkätsvaren var mycket intressanta och gav flera exempel på diplomatiskt formulerade intyg.

    Vilket alltså missar hela principdiskussionen och det faktum att vi kanske hjälper till att vidmakthålla den här typen av på riktigt problematiskt patriarkala strukturer om vi skriver luddiga intyg och intygar att det ser normalt ut mer för att döva vårt eget samvete eftersom alla vet varför de här intygen efterfrågas. Ett bättre argument är väl snarare att hävda att det är bättre att sköta detta lite i skymundan inom etablerad vård då man annars kanske går till någon barfotagynekolog inom den etniska gruppen och allt sker helt i det fördolda, men då måste ju detta också bemötas på andra nivåer i samhället.

    Givetvis skulle inte den här diskussionen uppstå om någon kom och efterfrågade de här intygen som etnisk svensk med samma hotbild, eftersom de ju uppenbart skulle hängas ut som kvinnoförnedrande svin. Dock gäller det ju nu invandrare där det är en bredare kulturfråga (alltså omfattar många, inte alla invandrare) och inte ett individproblem isolerat till ett extremt fåtal och där är konflikträdslan stor eftersom det skulle kräva att vi tar en diskussion om vilka värderingar som alla måste ställa upp på i landet oavsett bakgrund.

    Man kan ju tycka att det skulle kunna vara befogat att företrädare för vissa grupper i landet får förklara i TV vilket arbete de lägger ner mot detta, men det händer ju inte. Och om etablissemanget inte är beredda att ta den här konflikten, varför ska då opolitisk vårdpersonal och socialtjänst göra allt grovjobb helt utan moraliskt stöd från det övriga officiella Sverige? I det läget är det ju fullt förståeligt att det skrivs en hel del intyg eftersom det kanske är det bästa du kan göra av situation eftersom vi mest hoppas att invandrarna inhämtar svenska värderingar någon gång framöver bara genom att vistas här…

    SvaraRadera
  8. I över femton år har jag sett och läst om vansinnet som eskalerar i detta land och jag frågar mig ständigt VARFÖR?
    Ibland känner jag mig nära vansinnets rand och hoppas det bara är en mardröm.
    Nu har jag blivit farmor och kan bara hoppas min son flyttar utomlands med hjärteskatten.
    Stor sorg!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också precis blivit farmor-och känner exakt såsom du.

      På nätterna ligger man och funderar över hur detta kunde hända i vårt land-
      aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tänka mig något sådant.

      Mitt hopp är att mina barnbarn inte skall behöva växa upp i detta eskalerande inferno-
      att de skall finna någonstans att bo-där de får leva i en normal,vänlig vardag.

      Radera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.