2015-07-19

Kampen om språket

"Löntagarfondsstriden var en kamp om språket", är titeln på mycket intressant artikel i Svensk Tidskrift av Lars Anders Johansson. Det är en text som berör sjuttiotalets politiska debatt, men som också har många beröringspunkter med vår samtid.

Den politiska kampen förs nämligen även idag med språket som både slagfält och vapen. Ett klassiskt exempel är då Göran Persson i valrörelsen 2006 valde att beskriva jobbskatteavdraget i termer av att Alliansen ville införa en "pensionärsskatt". Det var ett fult knep, vars syfte mycket väl kan ha varit att göra ekonomiskt oinsatta pensionärer rädda. Sedan dess har användningen av dylika ord exploderat och begrepp som "strukturellt förtryck", "hen", "könsmaktsordning", "vita kränkta män", "rasifierad" och "papperslösa" är idag vardagsmat.

Såväl vänstern som högern och mitten använder sig idag på detta sätt av språket som vapen, men företeelsen i fråga är något som utmärker vänstern i allmänhet och nyvänstern i synnerhet. Detta hindrar emellertid inte vänsterdebattörer för att beskylla högern för exakt det som främst utmärker dem själva. Vad mer är väckte en TT-journalist nyligen viss uppmärksamhet då han förespråkade att journalister borde använda "neutrala begrepp" istället för ord som "flyttskatt". Samma journalist har emellertid själv använt sig av ordet "pensionärsskatt".

Tidigare idag såg jag hur journalisten Niklas Orrenius på Twitter kritiserade användningen av ordet "förort" och hävdade att begreppet blivit ett "kodord" för något annat. Orrenius har givetvis helt rätt i att ordet "förort" ofta används slarvigt. Det får ofta beteckna miljonprogramsområden, alldeles oavsett huruvida dessa är förorter eller inte, samtidigt som välbeställda villaförorter enligt samma logik inte avses.

Denna användning är med andra ord ett exempel på småslarvig språkhantering. Det förefaller emellertid osannolikt att detta leder till några större missförstånd och det är knappast heller mer nedsättande att säga "förort" än till exempel "miljonprogramsområde". Orrenius har emellertid själv vid ett flertal tillfällen använt sig av ordet "papperslös". Detta är enligt mig i sammanhanget ett betydligt mer problematiskt ord. Det bidrar nämligen till att vilseleda.

Jag har vid åtskilliga tillfällen stött på människor som tror att "papperslösa" betecknar människor som är statslösa eller på annat sätt hamnat mellan stolarna. Det gör det emellertid inte. De människor som kallas för "papperslösa" visats i Sverige illegalt, antingen för att de fått avslag på sina asylansökningar eller för att de inte brytt sig om att ens ansöka om uppehållstillstånd. Det rör sig med andra ord i regel om människor som saknar flyktingstatus.

När Orrenius därefter utvecklade sitt resonemang om förortsbegreppet med att han ville "uppmärksamma hur språket används, vad som döljer sig bakom kodord" frågade jag honom därför om detta även gällde ordet "papperslös". Han hänvisade då till hur Sydsvenskan motiverar sin användning av begreppet. Sydsvenskan motiverar begreppet med att det är "ett värdigt, medmänskligt sätt" att beskriva "en människa på flykt". Därefter tillägger skribenten i fråga:
'"Papperslös" är ordet som äntligen kan befria oss från "illegal". För hur kan man påstå att en människa är "illegal"? Det är skrämmande.'
Det är en väldigt svag motivering. För det första beskriver ordet "papperslös" i regel inte någon som är "på flykt", vilket texten emellertid hävdar. För det andra motiverar man begreppet med i stort sett samma budskap som organisationen "Ingen människa är illega" har gjort till sitt namn.

När begreppet "illegal invandrare" användes istället för begreppet "papperslös" var det emellertid knappast någon som missförstod detta som att det var invandraren i frågas existens som var illegal. Att det var formerna för hur invandringen som sådan hade skett som avsågs behövde ingen närmare förklaring. Plakatbudskap som "ingen människa är illega" är därför närmast att betrakta som halmdockeargumentation. Budskapet är i praktiken att någon inte är något som ingen heller hävdat att vederbörande är.

Det finns emellertid ingen anledning att in absurdum försvara begreppet "illegal invandrare" som sådant. Vad som däremot inte kan försvaras är att man istället börjat använda ett begrepp som "papperslös". Detta begrepp har skapat stor förvirring om vilka det egentligen är som avses och har därför säkerligen bidragit till att lagstiftning som skattefinansierad samhällsservice till den som vistas illegalt i Sverige idag är en realitet.

Begreppet "papperslös" är med andra ord i allra högsta grad politiserat. Vad mer är, dess genomslagskraft har visat sig vara långt mycket större än genomslagskraften för den slarviga användningen av ordet "förort" eller begrepp som "flyttskatt". Detta är knappast någon slump.

Vad min diskussion med Niklas Orrenius beträffar så kom vi egentligen inte så mycket längre. Han påpekade däremot i tråden att ordet "flykting" ofta används felaktigt och kritiserade indirekt bland annat sina kollegor för detta. Det förtjänar både ett omnämnande och en eloge.
DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, Ab1, Ab2, GP1