2016-01-31

Banker, penningsystem och konsten att lura skjortan av folket

En aspekt av finans- och eurokriserna som fått alldeles för lite uppmärksamhet är de kraftigt försämrade villkoren för bankkunder som blev ett av resultaten. Initialt gjorde såväl svenska som europeiska politiker en stor sak av att höja insättningsgarantin. Vad detta var värt i praktiken fick vi veta några år senare.

När krisen drabbade Cypern med full kraft beslöt landets politiker, därtill tvingade av EU, att konfiskera en högst ansenlig del av insättningar över 100 000 euro i några av landets största banker. En starkt bidragande orsak till detta var att de cypriotiska bankerna hade investerat i grekiska statspapper. (Sådana vansinniga investeringar är för övrigt tack vare Basel III-avtalet nu obligatoriska för banker.)

Det cypriotiska exemplet blev stilbildande. Processen har sedan dess upprepats i Italien, om än i mindre skala. Vad mer är, finanskrisen är i grund och botten olöst. Man har förvisso skjutit den på framtiden, men bara genom att kraftigt förvärra de strukturella problem som orsakade den från första början. Den pyramid av giftiga lån som världsekonomin vilar på är idag mycket större än före finanskrisen.

Den dag nästa finanskris är ett faktum kommer ännu fler bankkunder att bli systematiskt rånade. Vad mer är, skuldbergens storlek och det faktum att de flesta centralbanker idag trycker pengar i stor skala bygger in stora risker för framtida inflation i systemet.

Det finns anledning att titta närmare på just fenomenet inflation. Riksbankens inflationsmål är idag två procent. Detta anses i sammanhanget som lågt, men innebär i praktiken att ett konto med 100 000 kronor för oförutsedda utgifter på endast ett år minskar med 2 000 kronor i värde, utan att detta syns på saldot. Efter fem år har nästan 10 % av det insatta beloppet gått upp i rök.

Kronan blev Sveriges (och Danmarks) valuta 1873 och innebar då en övergång till guldmyntfot. Värdet på en krona definierades som 1/2480 kg rent guld, vilket med dagens guldvärde innebär ungefär 125 kronor. Under de följande 40 åren var inflationen noll, men efter att guldmyntfoten avskaffades i samband med första världskrigets utbrott började värdet snabbt att falla. Idag är en krona inte värd ens en procent av vad den var värd 1914.

Det ironiska i sammanhanget är de mynt i valörerna 10 och 20 kronor som präglades under denna tid faktiskt tillverkades av guld. Dessa mynts värde behövde inte garanteras av någon riksbank, utan var så att säga inbyggt i dem. När deras ägare gick med på att växla in dem mot papperspengar blev samma ägare grundlurade.

Penningsystemen har länge utgjort ett praktiskt verktyg för makten att pungslå folket. Det har pågått i århundraden eller årtusenden och det pågår än idag. Vad mer är, guldmyntfot förhindrar inte detta. Tvärtom, åtskilliga länder har vid något tillfälle haft guld- eller silvermyntfot men inget har det idag. I alla dessa länder har med andra ord medborgarna vid något tillfälle lurats att ge staten sitt guld eller silver – och fått papper i utbyte. Papper som därefter snabbt minskat i värde.

En statlig guldmyntfot är med andra ord inte någonting eftersträvansvärt. De statliga fiatpengarna fungerar (åtminstone så länge inflationen ligger runt två procent) förhållandevis bra för vardagliga transaktioner så länge man relativt snabbt gör sig av med dem. Den som i genomsnitt har 10 000 kronor på sitt lönekonto förlorar då "bara" 200 kr om året.

De pengar man däremot vill spara (men av eller annan anledning inte vill riskera på till exempel börsen) investerar man däremot med fördel i guld. Det finns givetvis nackdelar även med detta (till exempel växlingsavgifter, kursfluktuationer och inbrottsrisk) men det genomsnittliga utfallet kommer vara att värdet består. Detsamma kommer emellertid inte gälla för besparingar i kronor eller andra pappersvalutor.
SvD1

8 kommentarer:

  1. Lustigt sammanträffande. Jag lärde mig så sent som igår om den lyckade nordiska guldmyntfoten. Går vi i samma tankar?;)

    https://tavex.se/sv/kopa-guld/svensk-20-kronor-oscar-ii/

    SvaraRadera
  2. Euron har guldmyntfotens nackdelar utan eventuella fördelar.

    SvaraRadera
  3. Befriande med något annat än asylhaveriet för ett tag.

    SvaraRadera
  4. Några aspekter, fnordis.

    Jag har idag kontantmedel runt sju miljoner SEK. Utplacerade på olika svenska banker, med belopp som täcks av den statliga insättningsgarantin (kopplad till euron). Jag har inga riskbenägna behov. Dessa tillgångar, jämte andra, räcker för mig livet ut, plus dubbelt upp.

    Får man fråga, om din riskbedömning? Eurons ev kollaps? Ev återskapad SEK-garanti? Andra 'räddnings'-alternativ (I noticed your gold reasoning)?

    Det känns inte som tillräckligt att lita på "garantier" idag. Med en sönderfallande bananmonarki som Sverige av idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste nyligen Världen av igår av Stefan Zweig. Läs den. Man inser hur flyktiga värden och pengar är. Den som ena dagen hade sju miljoner och kunde leva gott på dessa livet ut hade nästa dag sju miljoner som räckte till en limpa bröd. En grundregel är att aldrig förlita till till Staten eller dess pengar för din trygghet.

      Radera
  5. Ådärkomdenja: Beror på. Om du vill investera skall du så klart göra det. Dock: Börsen ligger idag (om jag inte minns fel) lägre än före finanskrisen, den har varit och nosat på ungefär samma nivåer som då två gånger sedan dess och sedan fallit. Kort sagt, generella börsinvesteringar bör ses som väldigt riskabla idag. Med tanke på ekonomins väldigt skakiga tillstånd är jag tämligen övertygad om att denna situation kommer fortsätta åtskilliga år till.

    Om du mest är ute efter att skydda dina pengar skulle jag definitivt förespråka att du åtminstone växlade in en del av dem i guld. Utöver det skall du skaffa dig ett rejält kassaskåp och inte berätta om innehållet i detta för något. (Bankfack är inget alternativ, guld i sådana lever lika farligt som pengar på ett konto.)

    Guld fluktuerar dock också en hel del, så var beredd på att värdet kan gå ned. Över tid bör dock värdet bestå.

    SvaraRadera
  6. Till Ådärkomdetja. Just nu går guldpriset upp. Ju oroligare tider, desto mer tycks guldet öka i värde. Man får dock se det som en långsiktig investering, eller kanske snarare en försäkring. Men om man tror på att Europa varken kommer drabbas av finanskris, sprängda bostadsbubblor eller väpnade konflikter i en inte allt för avlägsen framtid kan man ju fortsätta som förrut och ha "pengarna" på banken. Men betänk att de inte ens är papper, utan digitala siffror på en skärm....
    Mvh
    pellafant
    PS. Kära fnordspotter. Ber om ursäkt för en tidigare kommentar i affekt som du raderade. Men ibland blir man galen när man läser nyheterna.

    SvaraRadera
  7. I krashen 2007 föll OMX Stockholm till omkring halva värdet (på ett år, ungefär?)
    Många varnar för att den förestående börskollapsen blir värre.

    (Har sålt allt. Kalla mig feg.)

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.