2016-05-10

När verkligheten kom till Saltsjö-Boo

Det är inte utan att det är med minst sagt väldigt blandande känslor jag tar del av de upprörda röster som ett påtänkt hem för ensamkommande väcker bland de boende i Saltsjö-Boo.

Som en varm anhängare av decentralisering och kommunalt självbestämmande finner jag det faktum att kommuner och lokalsamhällen nu tvingas betala priset för den monumentalt oansvariga politik som förts på riksnivå pervers. Saken kan därmed förefalla vara tämligen enkel, men när det kommer till samhällen som Saltsjö-Boo är helheten i regel betydligt mer komplex.

Det var gissningsvis ytterst få Boobor som opponerade sig mot Fredrik Reinfeldt då han höll sitt famösa öppna era hjärtan-tal. Många av dem ansåg gissningsvis att detta var något som inte hade med dem att göra över huvud taget. Vad mer är, det är ingen särskilt långsökt gissning att påfallande många av tankesmedjorna Migros och Fores företrädare bor på platser som just Saltsjö-Boo.

Ej heller är det någon långsökt gissning att få av de Boobor som nu klagar opponerat sig mot Svenskt näringsliv då Stefan Fölster och andra företrädare för organisationen publicerat den ena oseriösa debattartikeln efter den andra. Därtill är det definitivt ingen långsökt gissning att flera av dem har investerat i de svågerkapitalistiska företag som idag tjänar storkovan på de senaste årens migrationspolitik.

När nu denna politik nu gör avtryck i deras egen ytterst tillrättalagda och påkostade vardag sparkar emellertid många av dem plötsligt bakut. Detta trots att avtrycket i fråga är försumbart jämfört med det avtryck som Fredrik Reinfeldt och andra svenska politikers ambitioner att leka humanitär stormakt för andra människors pengar lämnat i många andra kommuner.

Att detta kunnat ske utan att någon seriös debatt om saken har förts utanför underjordiska kanaler, beror dock inte bara på storhetsvansinne, egoism, hyckleri och insikten att såväl problem som kostnader förhållandevis lätt kan dumpas på fattiga landsbygdskommuner. En minst lika bidragande orsak är den epidemi av kompromisslös idealism som allt sedan 70-talet härjat i Sverige.

Statsvetaren Björn Östbring skrev nyligen i en mycket läsvärd text om migrationsfrågan att konfliktlinjen idag går mellan två grupperingar han väljer att kalla för kosmopoliter respektive medborgare. I sin text lyfter han fram Centerpartiets Johanna Jönsson som exempel på en företrädare för den förra grupperingen.

I texten berättas om hur Jönsson själv ser på politiska uppvaknande. Talande nog skedde detta i sann generation curling-anda efter att hon sett två filmer, varav den ena en actionrulle av Quentin Tarantino. I samband med detta blev hennes vilja att förändra världen så starkt att hon bestämde sig för att kandidera till riksdagen.

Det hela framstår som satir, men orden som återges i Östbrings text är Jönssons egna. Det är till synes, åtminstone om vi utgår från att hon faktiskt talar sanning, de starka känslor som ett par Hollywoodfilmer väckte inom henne som ligger till grund för hennes krav på fri invandring och vägran att erkänna de många målkonflikternas existens.

Östbrings misstag är enligt mig att benämna denna grupp kosmopoliter. Dess företrädare älskar förvisso att resa till New York, Cannes och Barcelona, men de lär inte förta särskilt många resor till Addis Abeba eller Ouagadougou. De omfamnar måhända det ljuva livet i Dubai och Abu Dhabi, men de lär knappast drömma särskilt ofta om ett besök i Baghdad eller Kabul.

Den grupp Östbring benämnar kosmopoliter är i själva verket rationalister. De är övertygade om den sociala ingenjörskonstens förträfflighet och effektivitet, men vägrar att ta in kulturens betydelse. De är så övertygade om sina värderingars universalitet att de inte förmår ta till sig någonting så grundläggande som att den som invandrat i regel inte övergett hemlandets värderingar vid gränsen.

Föreställningar som dessa är inte bara något som utmärker politiker och debattörer som Jönsson, de genomsyrar (om än i något mindre extrem form) även hela det svenska samhället. När den bistra verkligheten gjort sig mer och mer påmind har man därför inte förmått hantera situationen. I stället har man skyllt på klassklyftor, förklarat att strukturell rasism ligger bakom problemen, et cetera.

Men trots att uppfinningsrikedomen när det kommer till att hitta bortförklaringar inte känt några gränser har kejsaren hela tiden inte desto mindre varit naken. Att det är först nu ett yrvaket Sverige så sakteliga börjar komma till insikt om detta säger väldigt mycket om hur farlig och destruktiv den blinda rationalismen egentligen är.
DN1, DN2, SvD1, SvD2, Exp1

5 kommentarer:

  1. Jag har sedan tre år roat mig med att katalogisera alla altruister och världsmedborgare som fördömt SD eller talat sig varma om vikten av medmänsklighet och att ha rätt värdegrund. För att hamna på min lista har kravet varit att man är känd opinionsbildare eller kraftfullt fördömt de som motsätter sig den vansinniga invandringen.

    Resultatet hittills?

    Listan består i detta nu av 295 namn. Samtliga bor extremt segregerat i välmående villa eller bostadsrättsområden. Det är pinsam läsning för dem som nu motsätter sig flyktingboende i det egna bostadsområdet.

    Hyckleriet är monumentalt och vedervärdigt. Jag borde egentligen vara skadeglad men det går helt enkelt inte när landet kollapsar.

    Listan har fått namnet: ”Innanförskapets karta - Arvet efter Fredrik Reinfeldt”

    Ps.
    Listan innehåller många ”Boobor”
    Ds.

    SvaraRadera
  2. Det grundläggande problemet är att vi lever i en begränsad värld. Vi har begränsade resurser och måste hushålla med dem. Vissa personer förstår inte detra.

    Exempel: Det finns ett begränsat antal lediga lägenheter i Kramfors. Om vi bestämmer oss för att ta in ett obegränsat antal invandrare så kommer lägenheterna i Kramfors fört eller senare att ta slut. Detta kommer som en chock för eliterna i Stockholm: Inte ska väl flyktingarna bo här? De är väl bättre att de bor i Kranfors.?

    SvaraRadera
  3. Styrs vi av poserande lallare eller lallande posörer? Är väljarna poserande lallare eller lallande posörer? Eller är alla bara ordinärt korkade?

    Gapa, tugga och svälj.

    Jag är en sällsynt låg person som verkligen njuter av skadeglädje när mångkulturen plötsligt dyker upp på granntomten och den lokala glädjen är ytterst begränsad.

    Ni har dock röstat för det inträffade. Eller röstade ni för det så länge som ni trodde att ni kan göra som vi gör på Söder? Vi har nämligen den exklusiva möjligheten att vara för allt gott och emot allt ont för vi vet att konsekvenserna av våra fackeltåg (ack, så ljuvliga!) aldrig någonsin landar på vår egen bakgård. Allt poserande är gratis för oss!

    Folk i Örkelljunga och Falköping har fått för sig att de också kan posera helt gratis. Inte riktigt slugt. Likaså verkar man i Saltsjö-Boo ha fått för sig att poserandet är gratis. Inte riktigt slugt, det heller.

    Hånflabb. Från en söderbo.

    SvaraRadera
  4. Strategin har varit att skicka ensamkommande till avfolkningsbygder där det inte finns så värst många väljare och dit journalister sällan beger sig. Då kommer avfolkade byar att blomstra eftersom kommunerna måste pumpa in pengar för att få det hela att fungera. Nu börjar det bli fullt på vishan och då söker kommunerna efter boenden allt närmare city men där finns många väljare och där försörjer inte kommunens ensamkommande det lokala näringslivet.
    I veckan fick vi höra att romer inte var välkomna i Kungsträdgården, men med vilken lagligt stöd har detta beslut fattats? Om det finns laglig grund att hindra romer att tigga i Kungsträdgården, då bör det finnas laglig grund att hindra dem från att tigga i resten av Sverige också. Det kan väl inte vara så att det rödgröna styret i Stockholm har rätt att förbjuda romers tiggeri medan våra rödgröna politiker påtvingar resten av Sverige tiggande romer.

    SvaraRadera
  5. Om det är som du skriver så kan jag bara önska Boo-borna att det öppnas många asylboenden där. Det är verkligen dags att de öppnar sina hjärtan.


    Underhunden

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.