2016-06-14

Om Stanley Sjöberg och den institutionaliserade dubbelmoralen

Efter söndagens barbariska illdåd i Orlando har samhällsdebatten ännu en gång drabbats av ett nervöst sammanbrott.

Förutom den obligatoriska relativiseringen har oräkneliga debattörer på alla tänkbara sidor varit snabba med att försöka ta politiska poäng på det inträffade, samtidigt som de ondgjort sig över att andra har fräckheten att ägna sig åt exakt samma sak. För ett av de mer iögonfallande exemplen på detta stod DN:s Michael Winiarski då han påstod att "Islamiska staten och Donald Trump jublar i kapp över massmordet på en gayklubb i Florida".

En annan som fann det nödvändigt att delge omvärlden sina åsikter var frikyrkopastorn Stanley Sjöberg. I ett mycket osmakligt Facebookinlägg rekommenderade denne de homosexuella att ligga lågt. I ett typexempel på såväl skuldförskjutning som usel fingertoppskänsla hävdade Sjöberg att 'Fortsätter "pridekulturen" att provocera kommer det som hänt i Orlando att upprepas i stad efter stad, land efter land'.

Det dröjde inte länge innan Sjöberg fick löpa gatlopp för sitt uttalande, vilket var både välförtjänt och helt i sin ordning. Är man som Sjöberg en både offentlig person och religiös auktoritet får man finna sig i att bli obarmhärtigt kritiserad över genuint idiotiska uttalanden. Kort sagt, kritiken av Sjöberg har i allra högsta grad varit välmotiverad.

Vad som gör Sjöbergs inhopp i debatten intressant är emellertid inte det extremt klumpiga inlägget som sådant, utan hur reaktionerna på detta så tydligt illustrerar den systematiska användningen av dubbla måttstockar. Utöver den högst välmotiverade arga kritiken av Sjöberg har många också till på synes ganska ogina grunder hävdat att hans inlägg varit hatiskt, och själv är nu Sjöberg avstängd från Facebook för att ha gjort sig skyldig till "hate speech".

Vad Sjöberg hävdade var emellertid så gott som identiskt med vad kulturpersonligheter, journalister och opinionsbildare de senaste året sagt om Lars Vilks. Dessa uttalanden har förvisso föranlett kritik, men sällan från de egna leden och definitivt inte i en omfattning eller med en styrka liknande vad som varit fallet efter Stanley Sjöbergs inlägg.

Tvärtom har stora delar av etablissemanget varit rörande eniga om att Vilks borde sluta "provocera" människor som varken respekterar sekularismen eller yttrandefriheten. Det hela är ett ytterst motbjudande exempel på institutionaliserad dubbelmoral.
DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3