Det krävs ingen särskilt raffinerad iakttagelseförmåga för att inse att det är det uråldriga spelet söndra och härska som den svenska vänstern allt sedan valet 2014 har spelat med allianspartierna.
Det går naturligtvis att påpeka hur ohederligt detta är, men faktum är att vänstern i grund och botten bara ser om sitt eget hus. Vad som är anmärkningsvärt är i stället hur allianspartierna ständigt går rakt i fällan. Efter den senaste tidens politiska slapstick från allianspartiernas sida har tre olika strategier för att bemöta regeringens skattehöjningar utkristalliserat sig.
Den första representeras av Kristdemokraterna och Moderaterna, och går ut på att försöka få riksdagen att anta en alliansbudget. Den andra representeras av Centerpartiet, och går ut på att sänka delar av regeringens budget. För den tredje strategin står Folkpartiet, som medelst hot om misstroendevotum mot bland annat finansministern hoppas göra regeringen mer foglig.
Det är lätt att känna förakt inför så velig, splittrad och tandlös opposition, men inte desto mindre är utvecklingen på många sätt revolutionerande, eftersom alla tre strategier faktiskt förutsätter Sverigedemokraternas stöd. Därmed förespråkar också samtliga allianspartier nu att med Sverigedemokraternas hjälp tvinga fram mer en mer högerinriktad politik.
Därmed har allianspartierna också fullständigt förkastat den strategi för att isolera Sverigedemokraterna från politiskt inflytande man enades om vid mandatperiodens början. Att detta ännu inte resulterat i en annan politik är i sammanhanget på många sätt en bisak.
Den tidigare hållningen visavi Sverigedemokraterna är stendöd. Det är nu bara en tidsfråga innan den nya hållningen också resulterar i en annan politik. Att så ännu inte har skett är ett uttryck för att allianspolitikerna i allmänhet, och vissa allianspolitiker i synnerhet, nu anser sig behöva lite tid att hjälpligt försöka rädda ansiktet.
De rödgröna partierna lever således på lånad tid. De hankar sig fram, och försöker med allt mer desperata utspel bibehålla status quo, men faktum är att strategin krackelerar. Den skyddsvall man försökt bygga upp mot Sverigedemokraterna krackelerar i allt snabbare takt, och det är nu bara en tidsfråga innan den rasar.
GP1,
Exp1,
DN1,
DN2
