Så gott som alla ideologier påstår sig idag vara en kraft för frihet. Inte desto mindre skiljer sig de respektive ideologiernas syn på frihet så mycket åt, att den enas frihetsbegrepp inte sällan tjänar som ett paradexempel på ofrihet för den andra. Detta kan delvis förklaras med att "frihet" är ett positivt laddat ord, och att många därför vill åka snålskjuts på det.
En minst lika viktig orsak är emellertid att det finns två sinsemellan väldigt olika frihetsbegrepp, nämligen negativ frihet och positiv frihet. Då det sällan förklaras vilket av dessa frihetsbegrepp som avses när någon hänvisar till "frihet", och då de flesta inte ens är medvetna om skillnaden, är utrymmet för begreppsförvirring stort.
Med en negativ frihet avses frihet från någonting. Typiska exempel på detta är frihet från tvång och frihet från våld. Med en positiv frihet avses frihet att göra någonting, även då detta sker på någon annans bekostnad. Exempel på positiva friheter är att friheten att fördjupa sig i en hobby på skattebetalarnas bekostnad och friheten att röra sig och på någon annans mark utan markägarens tillstånd.
Många förespråkar på en och samma gång både positiva och negativa friheter. Problemet med detta är att de båda frihetsbegreppen är oförenliga med varandra. En del företeelser uppfyller naturligtvis samtidigt kriterierna för en negativ och en positiv frihet, men i det allmänna fallet måste negativa friheter offras för att möjliggöra de positiva. Friheten att röra sig på någon annans mark blir möjlig först då markägaren tvingas att gå med på detta. De friheter som möjliggörs av beskattning blir möjliga först då människor tvingas att betala skatt.
Exakt samma sak gäller för det närbesläktade rättighetsbegreppet. Med negativa rättigheter avses sådant du kan göra utan att detta drabbar någon annan. Med positiva rättigheter avses sådant du anser dig ha rätt att göra, även när detta går ut över någon annan. I förlängningen kan denna distinktion också utökas till företeelsen jämlikhet.
För den som förespråkar negativ frihet och negativa rättigheter innebär jämlikhet kort och gott likhet inför lagen och att ingen särbehandlas utifrån grupptillhörighet. För den som förespråkar positiv frihet och positiva rättigheter blir jämlikhetsbegreppet betydligt mer komplicerat. Stor vikt läggs då vanligen vid lika utfall, snarare än vid lika spelregler.
För att kunna börja närma sig ett sådant utfall måste man i praktiken tilldela olika grupper olika grader av frihet och rättigheter. De grupper man på ett eller annat sätt vill framhäva ges särskilda förmåner, och de grupper man vill hålla tillbaka får sina friheter och rättigheter kringskurna. Även i detta fall blir med andra ord de negativa och positiva perspektiven omöjliga att kombinera.
Denna begreppsförvirring leder både till missförstånd och att många håller sig med motsägelsefyllda ståndpunkter. Detta gäller idag företrädare för alla ideologier, men kanske särskilt liberalismen. Den klassiska liberalismen var den negativa frihetens och de negativa rättigheternas ideologi, och ända in i våra dagar har liberalismen varit starkt förknippad med just detta.
Sanningen är dock att liberalismen av idag domineras av en socialliberal strömning med fokus på positiv frihet och positiva rättigheter. Denna förvirring har inte sällan fått folk att gå med i ett parti som driver en linje diametralt motsatt till den de dessa unga liberaler själva hoppades kämpa för då de gick med.
Tidigare i ämnet:
Varför vi inte förstår varandra, del 1/3 – pengar
Varför vi inte förstår varandra, del 2/3 – välstånd
