Det fanns en tid då 1968 och vad som utspelade sig under åren därefter betraktades som en historisk parentes. När 70-talet gick över i 80-talet, tycktes det, hade 1968-idealen förpassats till den historiens soptipp där de hörde hemma.
De senaste åren har emellertid akademin, kulturen, medielandskapet och politiken drabbats av en väldigt snarlik radikaliseringsvåg. Detta har emellertid inte skett oberoende av 1968. Tvärtom, vad vi nu ser är en direkt följd av det som ledde till 1968 och det som skedde under åren därefter.
Via Stellan Arvidsson och hans sambo Britta Stenholm gavs krafter kontrollerade av Sovjet och med nära band till DDR-diktaturen ett tungt inflytande över den svenska skolan. TV2:s blev genom sin röda profil ökänt redan från starten. Den extremistiska vänstern etablerade sig inom kulturen, akademin och media enligt principen "den långa marschen genom institutionerna".
1968-vågens dårskap klingade efter ett antal ekonomiskt förlorade år till slut av. Det framstod som att vansinnet var över, men i det tysta fortsatte 1968-generationens sovande celler enträget sitt arbete vid de universitet, kulturinstitutioner och medier där de etablerat sig. Terrorister blev universitetslektorer, fanatiska mytomaner blev professorer och så vidare.
Genom enträget arbete blev de dubbla standarderna så småningom institutionaliserade. Genom enträget arbete blev man till slut så agendasättande att till och med Moderaterna anslöt sig till identitetspolitiken. Idag försvarar kulturchefer ogenerat massmördaren Lenin, samtidigt som ett liknande försvar för den avsevärt mindre mordiske Pinochet effektivt skulle skjuta en kulturarbetares eller opinionsbildares karriär i sank.
Idag påstår sig public service vara objektiva, samtidigt som man slentrianmässigt gör förövare till offer och offer till förövare för att bekräfta den revolutionsromantiska vänsterns världsbild. Därtill är den ohämmade vänsterpopulismen idag representerad i regeringen, vilket hittills effektivt har blockerat alla försök att göra någonting åt den ytterst allvarliga kris Sverige nu har gått in i.
Vad vi nu skördar är resultatet av 1968-generationens draksådd. En draksådd som stundom planterades i samarbete med den sovjetiska regimen och/eller dess satelliter. En draksådd som idag har slagit rot även i den moderata myllan. En draksådd som måste bekämpas som det ogräs den är.
Rekommendationer:
Studio Axess,
Håkan Boström
SvD1,
SvD2
