2015-10-18

Om QE, guld och korporativism

Inspirerade av sina famlande kollegor i amerikanska Federal Reserve och i europeiska ECB, har även Riksbanken börjat ägna sig åt vad som på ekonomiskt fikonspråk kallas för kvantitativ lättnad (QE). I klartext betyder detta att Riksbanken nu låter de virtuella sedelpressarna gå varma. Syftet med detta är dels att stimulera ekonomin, dels att öka inflationen.

Huruvida förlagorna till Riksbankens QE-program (vilka inleddes i samband med finans- och eurokriserna) har varit lyckade eller inte är omdebatterat. Klart är att de monetära baserna i USA och eurozonen genom QE-programmen har ökat med flera hundra procent, utan att inflationen har tagit fart i nämnvärd omfattning.

I Riksbankens fall har åtgärderna än så länge främst gått ut på att man köpt upp svenska statsobligationer. Dessa åtgärder har inte varit riktigt lika radikala som de utländska förlagorna, men rör sig trots detta om gigantiska belopp. Utöver dessa åtgärder öppnar man nu för att göra samma sak med kommunobligationer.

Detta är i praktiken precis det som Weimarrepubliken en gång gjorde, och som då orsakade vad som allt sedan dess varit själva sinnebilden av fenomenet hyperinflation. Eftersom vad som då hände förskräcker är Riksbanken på pappret förbjuden att ägna sig åt detta, men detta förbud rundar Riksbanken genom att köpa upp obligationerna på andrahandsmarknaden. Med andra ord, Riksgälden säljer obligationerna till (till exempel) banker som i sin tur säljer dem vidare till Riksbanken. För att få råd med detta betalar Riksbanken med pengar som skapats ur tomma intet.

Här finns det som privatperson och skattebetalare all anledning att dra öronen åt sig. När Riksbanken på detta sätt använder sig av bankerna som bulvaner för att runda regelverket, är bankernas tjänster inte gratis. Tvärtom ser de naturligtvis till att tjäna pengar på transaktionen.

Vad mer är, när Riksbanken går ut med att den har för avsikt att köpa obligationer, vet bankerna också att det finns en köpare med aldrig sinande kassa. Att köpa statsobligationer blir därmed helt riskfritt för bankerna. Detta pressar inte bara ned räntan på statspapper rent generellt. Vad som dessutom sker är att Riksbanken i praktiken ger bankerna pengar.

QE blir därmed ett direkt groteskt exempel på svågerkapitalism redan där. Marknadskrafterna sätts ur spel och vinstdrivande företag får pengar av samma stat som inom kort kommer att börja tvinga sina medborgare att betala världens högsta marginalskatt. Vad mer är, den dag alla de nytryckta pengarna faktiskt kommer ut på marknaden (i stället för att som nu ackumuleras hos banker och finansinstitut) kommer inflationen att skjuta i höjden.

När detta sker kommer effekterna att slå väldigt orättvist. Hushåll med stora skulder kan till exempel komma att tjäna på detta, eftersom deras skulder kommer att minska i värde. Skuldfria hushåll med sparkonton kommer däremot att bestraffas hårt för sin strävsamhet.

Detta ligger på många sätt helt i linje med hur det svenska systemet är uppbyggt. Den svenska levnadsstandarden är hög, men som medborgare är man utlämnad till statliga system och banker. Den svensk som vill göra sig så oberoende som möjligt av dessa system tvingas kämpa i uppförsbacke. Den som däremot accepterar rollen som kugge i ett korporativistiskt maskineri belönas. Systemet är helt enkelt riggat så att det alltid är den som underkastar sig den stora staten och svågerkapitalismen som gynnas.

Det finns naturligtvis sätt att inflationssäkra sina tillgångar, såväl mot "vanlig" inflation som mot de effekter som riskerar att bli följden av QE-experimenten. Historiskt har detta skett genom att man placerat sina pengar på börsen, vilket enligt vedertagen visdom inte bara säkrar samma tillgångar mot inflation utan därtill får dem att växa.

En snabb till på börsernas utveckling under de senaste årtiondena ger emellertid vid handen att en sådan utveckling inte är är lika självklar som den en gång var. För den som inte är beredd att låsa sina pengar på åtminstone fem år eller mer framstår börsen i nuläget närmast som ett lotteri. För närvarande finns emellertid flera tecken på att värdet på guld nu är på väg uppåt igen, efter en längre tids nedgång sedan toppnoteringarna under eurokrisen.

Det kan med andra ord visa sig vara väldigt klokt att investera i guld just nu. Om vårt penningsystem fortfarande hade varit baserat på guldmyntfot, hade trots allt inte centralbankernas QE-experiment varit möjliga över huvud taget.