Ett par ville i samband med att de gifte sig ta mannens efternamn som mellannamn och kvinnans efternamn som nytt gemensamt efternamn. De ansökte på samma blankett, mannens namnbyte behandlades först och allting gick bra. Därefter behandlades kvinnans ansökan och då tog det stopp. Mannens efternamn som kvinnan ville ta som sitt nya mellannamn var nämligen inte längre mannens efternamn, efter att mannens namnbyte hade godkänts. Och därmed försvann också kvinnans rätt till namnbytet.
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten och fick rätt. Skatteverket kunde dock inte acceptera utan överklagade till kammarrätten. "Lagen är tydlig. Han har förvärvat hennes namn efter anmälan och därför kan hon inte ta hans namn" säger den nitiske byråkrat på Skatteverket som driver överklagandet. Istället informerar han förnumstigt att de borde ha utfört namnbytet i flera steg.
Skatteverket skall såklart följa reglerna. De kunde förstås tagit kontakt med paret när de såg vad konsekvenserna av att de ansökte på samma blankett blev, istället för att nitiskt ha börjat behandla ärendet trots att de var mycket väl medvetna om vad de oönskade konsekvenserna skulle bli. Hur som helst, när förvaltningsrätten gav paret rätt så hade Skatteverket en utmärkt chans att ställa allt till rätta. Den tog de inte, utan de överklagade istället.
Som medborgare är det detta förstås detta vi vill att våra myndigheter skall ägna tid åt. Som medborgare ligger det såklart i vårt intresse att det är viktiga ärenden som detta som binder upp vårt rättsväsende. Det är, kort sagt, denna typ av service vi betalar skatt för att få.
