När livsmedelsmomsen en gång i tiden halverades så blev för en tid priset på restaurangernas hämtmat lägre än kostnaden för att äta på plats. Efter några år försvann denna skillnad, priset på hämtmat blev detsamma som serveringspriset och mellanskillnaden gick rätt ned i krögarens fickor.
När restaurangmomsen nu sänks så försvinner denna momsskillnad, och det rimliga vore förstås att priset på båda varianter sjönk. Så har dock inte blivit fallet, även denna gång tycks de flesta krögare välja att behålla mellanskillnaden för sig själva. Undantaget är de stora snabbmatskedjorna, som i och för sig efter några år valde att snuva sina kunder på momssänkningen förra gången det begav sig, men nu slår på stora trumman och betonar det självklara i att sänkningen endast skall komma kunderna till godo.
När euron infördes valde lagstiftade många länder om att alla priser under en övergångsperiod skulle anges i både euro och den gamla valutan. Detta gjordes för att minska sannolikheten att handlare skulle passa på att höja priset i samband med bytet. På precis samma sätt borde den nu aktuella momssänkningen ha villkorats med att restaurangerna under 2012 tvingades ange både det nuvarande priset, vad motsvarande rätt kostade före sänkningen och skillnaden i restaurangens förtjänst mellan dessa. På så sätt hade det åtminstone blivit väldigt tydligt vilka restauranger som nu passar på att kraftig öka sin förtjänst på kundernas bekostnad och vilka som inte gör det.
