Ännu ett program med grekiska stödlån är på väg att bli verklighet. Denna gång är det 145 miljarder euro som skall betalas ut till landet, en summa som i sig är väldigt abstrakt och svår att greppa. Då den grekiska befolkningen motsvarar ungefär 120 procent av den svenska och landets ekonomi är något mindre än Sveriges kan därför en jämförelse med den svenska statsskulden vara på sin plats. Resultatet är rätt nedslående, enbart de nya nödlånen motsvarar cirka 115 procent av den svenska statsskulden.
Nödlånet motsvarar också 44 procent av den totala grekiska skuldbördan år 2010. Detta innebär inte att landets skulder kommer att öka med motsvarande belopp. Då landet fortfarande inte uppnått en balanserad budget kommer såklart en del av pengarna gå till att finansiera den grekiska statens fortsatta vårdslösa utbetalningar av löneförmåner och liknande. Merparten kommer dock gå till att ersätta gamla lån som löper ut och måste återbetalas. På detta sätt kommer banker och andra som köpte grekiska statspapper, trots att alla varningstecken fanns där, gå skadefria. Europas skattebetalare kommer istället att ta över riskerna.
Då Europas banker förköpt sig på grekiska statspapper vore såklart en grekisk kollaps förödande, den skulle skapa en dominoeffekt av bankkrascher över kontinenten och spararna hade blivit de stora förlorarna på detta. En uppenbar läxa av detta är att regleringen av banker i framtiden måste bli avsevärt hårdare. Inte av politiska skäl, inte av moraliska skäl utan helt enkelt för att det nu står glasklart för alla att bankernas vårdslösa utlåning till stater som Grekland utgör en enorm samhällsfara som kan få gigantiska konsekvenser. Men Grekland kommer inte klara sig, trots nödlån och skuldavskrivningar.
Nödlånen bidrar bara till att öka skuldbördan, och den högkonjunktur som rådde i landet under de glada kreditåren är över. Grekland har istället sjunkit ned i en djup recession som kommer att fortsätta en lång framöver. Trots halvhjärtade besparingar som genomförts under galgen och stundande skuldavskrivningar så fortsätter landet därför att gå med stora underskott. Att låna ut pengar till Grekland är som att bjuda en alkoholist på sprit - landet kommer att gå i konkurs förr eller senare, och ju mer man drar ut på det desto värre kommer det att bli när det väl sker.
Därför bör resurserna istället läggas på att rädda banker och bankkunder. Stoppa lånen till Grekland och låt därefter ECB och EFSF lägga sina resurser på att rädda de banker som i detta läge står inför en konkurs, eller rättare sagt de pengar spararna har satt in i dessa banker. Därefter bör det mödosamma arbetet med att tillse att någonting liknande aldrig sker igen påbörjas. Eurozonen måste reformeras och bantas, och nya banklagar måste stiftas. Lagar som gör oansvariga bankchefer juridiskt ansvariga för följderna av bankernas handlande och lagar som avsevärt höjer lägstanivån för bankernas egenkapital.
SvD, SvD, DN, DN, DN, SR, SR
