När Expert nu går i konkurs belyser detta med all önskvärd tydlighet vilket skämt konkurslagen har blivit. När Expert sägs gå dåligt så menas nämligen inte att koncernen Expert går dåligt - den går tvärtemot bra - utan att det svenska dotterbolaget har gått dåligt.
Genom att dela upp sina företag i ett litet administrativt moderbolag med ett antal dotterbolag i vilka den egentliga verksamheten sker, har ägarna satt i system att gardera sig själva mot förluster. Går en avdelning ("dotterbolag") dåligt så försätter man bara den i konkurs, på så sätt kan ägarna fortsätta att kvittera ut lön, bonus och aktieutdelning i samma omfattning som tidigare, medan kunder, anställda och andra fordringsägare istället får se sig blåsta på sina pengar.
Att svenska Expert en kort tid före konkursen hade expanderat genom att köpa upp ett stort antal av Onoffs gamla butiker belyser ytterligare cynismen i detta. Ledningen visste gissningsvis varthän det barkade - att en konkurs var närmast oundviklig - men man visste också att det fanns en liten chans att genom expansion vända utvecklingen. Om vågspelet lyckades skulle ägarna tjäna pengar på detta. Om det å andra sidan inte lyckades så skulle situationen för ägarna vara oförändrad, att fordringsägarna skulle förlora avsevärt mer pengar var inte deras problem.
För att ytterligare spotta kunderna i ansiktet kommer redan betalda presentkort inte längre kunna användas, inte ens på den utförsäljning som väntas inom kort. De kunder som köpt varor på avbetalning kommer däremot få fortsätta betala för sina varor, tack vare ett sinnrikt upplägg där tredje part står som fordringsägare.
Fenomenet konkurs är idag ett skämt. Den utnyttjas systematiskt till att hålla ägare skadelösa, oavsett vad som sker med företaget. Miljonarvoden betalas ut in i det sista, och när konkursen till slut är ett faktum så utgör plötsligt aktiebolagslagen en effektiv brandvägg mellan företagets skulder och ägarnas privatförmögenheter. Om de anställda inte får ut lön för ens för redan inarbetad tid, innebär detta i juridisk mening ingen anledning till utmätning av ägarnas sportbilar och lyxbostäder.
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
SR,
Ab1,
Ab2,
SvD1,
SvD2,
SvD4,
SvD5,
SvD6,
SvD7,
SvD8,
SvD9,
SvD10,
SvD11,
SvD12,
SvD13
